Det kom ett paket
I'm in love with Blingo. 
Ett vackert efterlängtat REA-paket dök upp i brevlådan idag.
Stolt mamma
Hemkommen från sonens klass redovisning.
Vi bjöds på ett axplock av deras arbete i kultur under detta läsår.
Så fantastiskt roligt och intressant att få följa med på en 1-timme lång
resa genom tiden och världen.
Kulturämnena är verkligen en skattkista fylld med saker att upptäcka och lära. 
Sonen tyckte själv att han hade fått det bästa området av de alla att redovisa.
Han berättade om talens historia och om de romerska siffrorna.
Han var allt pirrig i magen inför detta och jag satt fullt koncenterarad och lyssnade på honom.
Han fixade det galant.
Jag känner mig så, så stolt över honom!
Peter Le Marc
"I denna tystnads alla ljud
Kan du förbanna din gud
Men allt du har är här och nu"
-Peter Le Marc
Den mannen har gjort så många fina låtar, så många fina texter,
och har en så fin röst.
Allt du har är här och nu.
Hemmadag
Åter från Stockholm. Börjar med en VAB-dag. Vi hann inte längre än till vår gård igår innan jag insåg att dottern hade drabbats av magsjukan som sonen fick på nedresedagen. Ja, så är det ibland och vi blir hemma även imorgon för att vara på den säkra sidan.
Ikväll väntar kulturredovisning på skolan med sonens klass. Det ser jag fram emot!
Fjärilshuset
Igår besökte jag och barnen Fjärilshuset för första gången. 
Den här lilla krabaten hade tagit sig upp på land för att sola sig litegrann. 
Väl värt att besöka detta mysiga ställe!
You have to take the stairs
Och anyway- nog känns det ändå bättre att ha gått alla dessa trappsteg för egen maskin,
än att ha åkt hiss.
Möte med sommaren
I helgen- mitt första möte med sommaren för i år. I ett sommarvarmt Stockholm.
Och jag kan lova att vi trivdes ihop. Sommarstockholm och jag.
De två enda bilderna från helgen som jag är med på. 
På väg mot Hagaparken. 
Utifrånperspektiv
Om någon skulle titta på ditt liv från ovan - vad skulle man se då ?
Igår läste jag denna frågeställning, intressant fråga som vid en stunds eftertanke verkligen kan ta iväg en på en resa med en hel del upptäckter och insikter. Det är som att beskåda sig själv och sitt liv från ett utifrånperspektiv. Jag gillar den tanken.
The perfect moment?
Det kanske är just nu det är det dags,
det kanske är just är nu det sker,
livet- och det kanske faktiskt är nu vi har chansen
att göra det där vi längtat till.
Alla sen kan vi inte veta hur de ska bli,
nuet är nu och det är stunden vi faktiskt kan påverka.
En utsträckt hand
En utsträckt hand kan verkligen betyda så mycket.
Just den där gesten, att någon vill göra något för en,
någon som gör det enbart för att hjälpa. 
Idag alldeles i slutet av vårt Gröna Lund-besök
köpte dottern sockervadd
och inte dröjde det länge innan hon hade sockervaddskladd
såväl runt munnen som på händerna.
Sockervaddskladd av högsta rang kan jag lova.
Just där och då på spårvagnen på väg därifrån,
önskade jag såklart att jag haft med mig våtservetter
och vad händer då precis när vi är i färd med att kliva av?
Jo, då plockar en mamma med barnvagn fram ett gäng våtservetter
från sin väska, erbjuder mig dem
och jag blir så glad och tackar henne flera gånger.
Fantastiskt med utsträckta händer och så fina gester!
Tidigare under dagen såg jag faktiskt en pappa som räckte våtservetter åt en mamma
som blivit kladdig av sitt barns isglass,
en för henne helt okänd man som såg att här kunde han göra en insats-och han valde att göra det.
Det värmer att se sådant.
Hej, hej sommar...
.... ja, idag känns det inte bara som att vi mött våren, utan vi har fått hälsa sommaren välkommen i ett soligt Stockholm. Så ljuvligt och barnen tycker det är fantastiskt att få gå i t-shirt och även såklart jag. Stockholmsvistelsen började mindre bra med en magsjuk son, som lyckligtvis är på benen nu.
Idag har vi tillbringat många timmar på Gröna Lund. Det är något som händer med tiden på Gröna Lund, den liksom står still men samtidigt rusar timmarna fram i ett hiskeligt tempo. Plötsligt när man någon gång emellanåt tittar på klockan blir man förvånad över hur fort tiden faktiskt gått. Och alltid är det samma sak, nu precis som i barndomen.
Skriva listor
Ibland är det bara oslagbart skönt att skriva en lista, även om jag långt ifrån är en listmänniska uti fingerspetsarna-längre.
Jag vet vad det innebär att vara en, att ha en lista lite här och var i huset, liggandes och hängandes. Listor för ditten och datten, för saker som inte får glömmas, saker som ändå aldrig skulle glömmas men som ändå skrivs upp (bara utifall att). Det är inte på något sätt beundransvärt, inte på något sätt önskvärt och inte på något sätt ett tecken på att ha full kontroll på tillvaron. Tvärtom.
I takt med att listskrivandet har fått allt mindre plats i mitt liv har jag börjat må allt bättre. Men ibland, som dagen innan en flygresa kan det ändå vara oslagbart skönt att skriva ner några punkter på en liten vit papperslapp, som möter mig i morgon bitti och jag i lugn och ro kan pricka av det sista lilla.
Frisk och fri- om hungerkänslor
De där hungerkänslorna, den där signalen från kroppen om att det är dags för påfyllning av energi, den där signalen som jag slutade lyssna på, som jag till slut inte längre kände av efter att ha ignorerat den så mycket, eller i själva verket noterat den och känt mig urstark som inte följt den.
Till slut förstår kroppen att det inte är mycket till idé att signalera, oavsett styrka. Till slut är allt ett virrvarr och man måste hitta tillbaka, lära känna kroppen och såväl hunger- och mättnadskänslor. Våga känna och våga följa.
I friskheten och friheten lyssnar jag och hör till och med viskningar som förut överröstats av brus och röster som argumenterat högljutt. Jag vågar känna och jag vågar följa de signaler kroppen sänder till mig. Jag vill inte alls ignorera hungerkänslorna, utan jag känner så starkt att jag vill ge min kropp det den behöver.
Hungerkänslorna är idag ingenting annat än en tydlig påminnelse om att det är dags att äta och att bli alltför hungrig tycker jag inte om. Jag vill ge kroppen näring och ge mig själv ny energi när jag behöver det, när jag än behöver det. Det finns inga förbjudna tider och inget som heter för sent. Min kropp är min bästa ciceron och den vill jag följa.
Vardagslyxx
Dagens vardagslyx äger idag rum på Lyxx, även om den inte är fullkomligt behaglig behandlingen jag ska göra. Det är dags för plock och färg av ögonbrynen. Nog är det allt lyxig att gå på salong och få det fixat och det är ju som man brukar säga, ska man vara fin får man lida pin.
Det är så duktiga och trevliga på detta ställe att det inte är var svårt att bli en stamkund där! I eftermiddag följer dottern med mig dit i nästan vanlig ordning. Vi hinner med lite packning och hemmafix innan avfärd mot stan. Imorgon bär det ju av mot huvudstaden.
Frågor som får mig att reflektera
Jag tänker mig att jag ska svara på bloggläsares frågor snabbt, men nu blev det inte så denna gång. Jag behöver ta mig tid att reflektera ibland, att fundera, att formulera och vill inte skriva några snabba rader i all hast. Frågor som kommer handlar om min historia, om ätstörningar och hur jag tillfrisknade, hur jag värjer mig mot allt i media etc som finns idag.
Frågor jag får gör att jag reflekterar över allt som har varit, det som faktiskt präglat mig, hur det faktiskt gjort att jag verkligen vet hur jag vill leva och hur jag inte vill leva, alldeles säkert mycket tydligare än jag hade vetat om jag inte gått igenom det jag gjort.
Välkommen med era frågor, jag svarar mer än gärna!
