Mindfulnessmammans ord till det nya året


Det blev en fin kväll, precis som jag skrev tidigare att det skulle bli. Det blev en lugn, mysig och trevlig kväll det här. Det här årets sista aftnar har blivit så fina och avslappnade, fyllda av varande. När görandet får stå tillbaka för varandet kommer själva görandet mer av sig självt. Inget görande för görandets skull.

När vi gör det vi gör just för att vi vill får det en helt annan kvalité. Innebörden av det vi gör blir en helt annan, det känns innanför huden på oss. Känslan dröjer sig kvar, inte på något sätt tränger sig på, utan vilar sig kvar.

Det här är någonting jag kommer låta fortsätta prägla tiden som kommer. Det här tar jag med mig in i det nya året. 2011 mår bra av att lite mer varande mitt i alla görande som präglar vår tid.


Mindfulnessmammans nyårsafton


Dagen började tidigt denna nyårsaftonsmorgon. Lugn och skön förmiddag och därefter blev det ett besök hos trevliga väninnan Sara och hennes son.



Det blev en trevlig förmiddag med spontanlunch med våfflor med olika tillbehör! Sådant värmer.

Ett besök i fina Ljusets Kapell, körsång, orgelmusik och en del tänkvärda ord. En stunds lugn att bära med sig vidare på nyårsaftonen.

Hemma igen såg vi tomten passera utanför fönstret. Vi undrade vad han gjorde i krokarna dessa tider.

Deserten är i kylen, middagen är under förberedning och vi inväntar gästerna. Det blir en fin kväll.





Tidig nyårsaftonsmorgon och Stadsparken i Luleå


Idag blev det en tidigare nyårsaftonsmorgon än jag hade tänkt mig. Barna di barna... Hur som helst, idag tänkte jag mig ett besök i vår vackra Stadsparken tillsammans med barnen för att titta på allt vackert och åka i grisen. Jag tittade precis på termometerna, -17 grader.

Det är mer unikt än vi lulebor nog inser, det här med isdjuren som finns i Stadsparken varje år. Vilken glädje för barnen (och en och annan vuxen) att få åka i dessa isdjur också, som inte bara är en jättefin utsmyckning av parken utan alltså också en rutschbana.






Årets djurfamilj i Stadsparken i Luleå.


Om nyårslöften och gott nytt år till oss själva





Snart är det här året slut och ett nytt år tar vid. Siffror i årtalet byts ut, ingenting radikalt måste ske, om vi inte vill det. Om vi vill ha förändringar mår vi nog ofta bra av successiva förändringar. I de flesta fall.

Folk ger nyårslöften till höger och vänster, ofta inte löften som är särskilt svåra att inte lyckas infria. Vi är inte alla gånger särskilt vänliga mot oss själva. Ibland ter sig nyårslöften som något vi ger, utan att egentligen vara inställda på att klara av att uppfylla dem. Löften för mig är i alla fall något som ska försöka hållas, till i alla fall nästan vilket pris som helst. Om jag inte tror att det är möjligt avger jag inga löften. Nyårslöften avger jag inga.

Hur vill vi leva, hur vill vi ha det? Villka är våra mål och vilken riktning ska vi färdas i?

Det handlar om att bestämma sig. Om rökaren vill sluta röka gäller det att bestämma sig-med eller utan nyårslöfte. Vill du börja röra på dig mer för din hälsas skull, är det möjligt med eller utan nyårslöfte. Det är bara att bestämma sig och göra det som krävs för att ta sig dit vi vill. Inte därmed sagt att det alltid är lätt, smärtfritt eller ens går snabbt. Sällan finner vi genvägar i livet och kanske är det just då vi vänder om, när vi börjar vackla i motvinden. Vinden vänder, men kanske långt senare än vi önskar.

Vi önskar varandra, våra nära och kära, ett gott slut och ett gott nytt år och även de vi möter som vi nästan inte eller inte alls känner. Hon som sitter i kassan i affären där vi handlar, taxichauffören eller någon vi möter i nyårsnatten.

Om vi skulle tacka oss själva för det gångna året en gång för varje gång vi önskar någon annan ett gott slut på det gamla året, tacka oss själva för det vi gjort bra. Om vi kunde förlåta oss för det vi inte är så tillfreds med att vi gjort under året, ta med oss det vi vill bära vidare, lämna det vi vill lämna kvar.

Om vi kunde önska oss själva ett gott nytt år för varje gång vi önskar någon annan det, kanske tänka igenom vad som varit bra för oss under året, vad som varit bra för oss själva, vad vi lärt oss.

Om ett litet uns av det vi under slutet på året önskar så många andra kunde vändas mot oss själva, som en önskan om ett nytt fint år för oss själva, gynnar det inte bara oss, utan också alla de medmänniskor som vi faktiskt önskar detsamma.

Till sist, blir inte det nya året många gånger just så gott som vi gör det?


Blå elefant






När jag är i tipsartagen om shopping så vill jag också lyfta fram Blå Elefant. Det är en jättefin webbutik som säljer leksaker och inredning-jättefina och rejäla saker! Jag har beställt därifrån flera gånger och det är alltid jättebra service, snabb leverans och bra kommunikation vid eventuella frågor och funderingar. 



Jag beställde därifrån igår och idag hade jag mitt paket i brevlådan! Det kan man kalla snabb leverans. 

Klicka för att stänga fönstret
Det här fina setet med gymnastikpåsar finns nu bland varorna som är på nedsatt pris bland deras Crazy nyårspriser. Jag köpte en rosa variant till dottern-jättefint!



Ljuvliga butiken Hafva





Idag vill jag lyfta fram ljuvliga butiken Hafva som finns som butik i Luleå centrum och som webbutik. Där hittar du fantastiskt fina och rejäla leksaker, barnartiklar och kläder. Jättefina kläder, färgglada, som går hem hos barnen. Kläder jag blir riktigt glad av!

En riktigt bra presentbutik är det, både presenter till liten och stor kan man hitta. Idag har jag varit och gjort diverse presentinköp på Hafva, både till barn och vuxna.


Det här fina lokalproducerade bokmärket köpte jag till min pappa idag som en överraskning. Han blev jätteglad över det! 




Hafva har också dessa ljuvliga mjuka Barba-figurerna. Jag väntar just nu på att en rosa ska anlända för att bli en del av vår familj! Jag skulle själv vilja ha en svart!

Kika in på Hafva, i butik eller i webshop-du kommer inte att bli besviken!



 



Vi är inte våra tankar


Nej, vi är inte våra tankar. De är inte en spegelbild av verkligheten. De stämmer inte alltid överens med hur det verkligen förhåller sig. Det är så lätt att dras med, att tro att det vi tänker stämmer. Att det är sant. Det är sant tillika att det är vår tanke, men inte sällan är det just bara vad det är-vår tanke. Inte verkligheten.

Ju mer vi förstärker vår tanke med att också tänka att det är sant, att det är så, desto större del av vår verklighet blir den, vår inbillade verklighet. Till slut är det så och vi tror ingenting annat. Vi har sagt det till oss själva så många gånger, att det vi tänker stämmer, att det till slut blivit till en sanning.

Det är lättare sagt än gjort att förändra den bild av verkligheten vi skapat till oss själva, även om vi vill. Det är så svårt då vi verkligen, inte bara tror, utan också säger oss veta att det är så. Om bilden ska förändras för oss behöver vi kanske hjälp med att få en annan bild av verkligheten presenterad för oss. Inte ens då behöver det vara lätt. Vi kanske inte vill lämna det vi känner till, men ibland mår vi bra av det. Våra tankar är inte alltid snälla mot oss själva.

Det handlar om att vilja förändra. Om att vilja åtminstone försöka ge en annan tanke en chans att få lite utrymme. Om att våga. Om att våga lämna. Om att ge något nytt en chans, prova ta andra ord i sin mun, även om man just då inte ens håller med ett endaste dugg. Att öppna dörren på glänt, om än skeptiskt till om den nya tanken kan vara något att ha.

För ett tag sedan kom jag till en vändpunkt. Jag var i en av salarna på gymmet, på ett Afro-pass, en ny källa till glädje i mitt liv. Rörelseglädje. Jag såg mig själv i spegeln och i mitt huvud dök orden upp. Som från ingenstans. Som att poletten plötsligt trillade ned.



Jätten i spegeln är inte jag.



Om tankar en gång fått bli till verklighet kan också nya tankar bli det.



Tacksamhetskalender, 29 december



Idag känner jag återigen stor tacksamhet över den hjälpsamhet snälla mamma och pappa visar mig och oss.






De hjälper oss med ditten och datten när än de bara har möjlighet till det, när jag ber om hjälp och även små gester av hjälpsamhet som kommer utan att jag bett om någon hjälp. Sådant som kan te sig smått men som är stort för mig och oss.

Ikväll tankar jag energi på ett Afro Power Dance pass, något som blir möjligt tack vare mamma och pappas hjälpsamhet.

Vad har vi för behov? Vad har vi för önskemål?
Vi hjälper alla oss själva genom att fundera över det och också våga uttrycka det till vår omgivning.



Ord jag gillar från filmen Änglavakt







Änglavakt är en svensk film med Michael Nyqvist och Izabella Scorupco som jag sett nyligen. Från filmen tar jag med mig en del ord som skrivit ner och delar med mig av här. En hel del tänkvärdheter.

Vårt intellekt lurar oss. Det tror att det styr oss, men det är fel.
Om människan inte lyssnar på sitt hjärta, sin själ, tynar hon bort, går sönder,
för att till sist dö.

Tyvärr är världen full av människor som inte lyssnar på sitt sanna jag.





Älskar man inte går man under.
Slutar man tro, dör allt hopp.
Vågar man tro, blir allt möjligt.

Tro på vad?
Tro på kärleken. På livet.



Finast av allt, vackert, nästan magiskt vackert är det här.


När morgonens sol genom rutan smyger,
glad och försiktig,
likt ett barn som vill överraska tidigt,
tidigt en festlig dag,
då sträcker jag full av växande jubel,
öppna famnen mot stundande dag.
Ty dagen är du.
Och ljuset är du.
Solen är du.
Och våren är du.
Och hela det vackra,
vackre väntande livet är du.



Mindfulness - ögonblickens under



Mindfulness - ögonblickens under


I senaste numret av tidningen Leva läste jag om boken Mindfulness-ögonblickens under skriven av Thich Nhat Hanh.  Mindfulness - ögonblickens under är en av den vietnamesiske zenmästaren Thich Nhat Hanhs mest populära böcker. I centrum står konsten att ta makten över sina tankar och vara närvarande i nuet, oavsett om man leker med sina barn, diskar eller bara äter en apelsin.

Boken är ej ännu utkommen, men så fort den släppts beställer jag ett exemplar till mig själv.


"När människor pratar om mirakel brukar de nämna
att gå på vatten eller tunn luft.
Men jag tänker att riktiga mirakel
vare sig handlar om att gå på vatten eller tunn luft,
utan att gå på jorden.

Varje dag är vi involverade i mirakel
vi inte ens märker av:
en blå himmel, vita moln,
gröna löv, ett barns nyfikna ögon,
våra egna två ögon.
Det är mirakel.

Thich Nhat Hanh


Tacksamhetskalender, 27 december



Jag är tacksam över att jag och barnen hade en så mysig lässtund i sängen vid läggdags. Det är så mycket värt att få en fin och mysig avslutning på dagen. Att ligga bredvid varandra i en stor säng, kanske samtala litegrann om dagen som varit, sedan ligga tätt intill och lyssna till de ord som läses högt ur boken, det förenar. Det för oss närmare än vi ligger bredvid varandra.


 



Vi har påbörjat denna bok i dagarna.


Kroppens behov av att stanna upp...



Jag tror att min kropp har utvecklat ett beroende av att stanna upp och vara i sig själv. Mindfulnessövningar, avslappning/meditation får mig att stanna upp. Att vara utan att behöva göra. Öva på att stanna upp, vara i kroppen, med mig själv, låta tankar och känslor komma och gå. Hämta energi.

Kroppen säger till vad den behöver om vi tar oss tid att lyssna på den-det är jag säker på. Ju oftare vi tar tid att lyssna på den, ju mer den får komma till tals, desto bättre blir vi på att ge oss själva det vi behöver. Och vice versa.



Kroppen har bett om att få stanna upp i en stund bara med sig själv. Det gäller att ta sig tid. Ikväll blev det av, en kort sittande meditationsövning. Det är som med allt annat övande-det gäller att bestämma sig, att ta sig tid, att disciplinera sig.



Om födelsedagar...






Det är något fint över födelsedagar, om vi bortser från presenter, tårtor, kaffe och saft. Det fina med födelsedagar är att vi träffas, att vi tar oss tid, firar vår vän, vår familjemedlem eller vår käresta. Vi visar omtanke, att vi vill ge vår tid till den som fyller år, att vi vill vara en del av hans eller hennes tid. Jag tycker att vi ska fortsätta fira, om du är en av dem som ibland säger "det är inte något att fira längre"-fira!

För övrigt tycker jag att det är fantastiskt roligt att få ge bort presenter! Att omsorgsfullt välja ut presenten till jubilaren, att göra ett fint paket och att sedan få ge bort det. Jag tror faktiskt att människor i allmänhet känner större tillfredsställelse av att ge än att få.





Idag skickar jag varma grattiskramar till min fina vän Marion!



Mer tänkvärt av Moder Teresa...



Alla kan inte göra stora saker. Men alla kan göra små saker med stor kärlek.




Vänliga ord kan vara små och enkla att uttala, men de ekar i oändlighet.



Fina ord av Moder Teresa






Människor kan vara oförstående och självupptagna
- förlåt dem i alla fall.

Om du är snäll kan andra anklaga dig
för att vara självisk och ha dolda motiv
- var snäll i alla fall.

Om du är framgångsrik attraherar du
en del falska vänner och några riktiga fiender
- var framgångsrik i alla fall.

Om du är ärlig och uppriktig
kommer någon att försöka lura dig
- var ärlig i alla fall.

Det som har tagit dig många år att bygga upp
kan förstöras av andra över en natt
- bygg i alla fall.

Finner du frid och lycka kan andra bli avundsjuka
- var lycklig i alla fall.

De goda gärningar du åstadkommer idag
blir bortglömda redan i morgon
- gör goda gärningar i alla fall.

Om du ger världen det bästa du har att ge
kanske det inte räcker till
- ge världen ditt bästa i alla fall.

När allt kommer omkring
handlar det om dig och ditt Högre Jag
- det handlade aldrig om de andra, i alla fall.





Imorgon är en annan dag...




... och ännu en dag på vår härliga julhelg-ännu en ledig dag att se fram emot.

Imorgon väntar bland annat tjejmys för mig och dottern. Vi ska gå på bio och se Sammys äventyr tillsammans. Får man köpa sådan där godispåse då, undrade hon idag? Det måste man väl få när det är biodags tycker jag, lördag eller inte.


Juldagen och ännu en fin dag i julens tecken...




"Det är jul i hjärtat som gör julen i luften."

WT Ellis


Idag har vi haft ännu en fin dag i julens tecken, värme, gemenskap och glädje. Ljuslågor som värmt upp varje hjärta och varje rum. Barn, vuxna, familjemedlemmar och vänner. Människor och djur. Juldagen, ännu en juldag. Ibland blir det sådant fokus på julafton att vi glömmer bort att julhelgen och julledigheten består av fler dagar än så. Julafton är inte den enda dag som räknas.

Vi har många härliga dagar framför oss i ledighetens tecken. En del av dagarna alla tillsammans, en del av dagarna arbetar delar av familjen, men var dag är dagar gjorda för att njuta.

Mellandagar är inte bara mellandagar, dagar mellan högtider, utan också dagar för eftertanke, stillsamhet, andrum, helt enkelt tankepauser. Tid för förberedelse, men också tid för att vara i det som är.

Om vi bara ställer in kikarsiktet på alla aftnar är jag rädd att vi glömmer bort andra dagar, som också är dagar för samvaro och kvalitetstid.


A Christmas Prayer...


Jag hittade den här julbönen skriven av Robert Louis Stevenson. Tycker den är fin och rofylld och jag tror att alla kan hitta något i den som tilltalar, oavsett vad man tror på.



Loving Father, Help us remember the birth of Jesus,
that we may share in the song of the angels,
the gladness of the shepherds,
and worship of the wise men.

Close the door of hate and open the door of love all over the world.
Let kindness come with every gift and good desires with every greeting.
Deliver us from evil by the blessing which Christ brings,
and teach us to be merry with clear hearts.

May the Christmas morning make us happy to be thy children,
and Christmas evening bring us to our beds with grateful thoughts,
forgiving and forgiven, for Jesus' sake.  

Amen.



Tacksamhetskalender 25 december


Jag är tacksam över att vi hade en så mysig och fin julafton, då vi fick vara tillsammans med nära och kära.
Vi började i kyrkan, där jag blev påmind om hur bra vi faktiskt har det.
Jag är tacksam över att vi fick fira jul i lugn och ro.






Tacksamhetskalender 23 december-om julefrid.


Jag är tacksam för att jag kan känna lugnet och låta julfriden komma till mig, in i min kropp och till vårt hem. Det finns saker jag hade kunnat gjort mer av naturligvis, saker som inte riktigt gått enligt planerna och sådant som ännu inte är klart.

Men egentligen är det ingenting som talar för att julen blir bättre och trivsammare om jag hade städat mer, hittat en till julgran som var tänkt att stå på övervåningen eller om jag hade gjort de där nya sorterna av julgodis. Eller om jag gjort julgodis överhuvudtaget. Köpta chokladaskar uppskattas alltid på julen. Jag vet inte om vi har marschaller, julmust och annan dryck är inte inköpt, men det är en dag imorgon också för det, även om den heter julafton.

Imorgon går barnen och jag till kyrkan på förmiddagen och fortsätter sedan julafton med att fira med nära och kära, i vårt hem, där stearinljusen och julgransbelysningen förstärker den julefrid som råder.




Jag är tacksam över sänkta krav och större lugn.




Är det för sent för önskelista?


Bland dagens första ord från 7-åringen var, Mamma, tror du att det är för sent att skriva en önskelista?

-Nej, det är inte för sent att skriva en önskelista?
-Men är det för sent att skicka den då`
-Nej, det är inte för sent.
-Då ska jag skriva en önskelista idag, konstaterade han.




Han har senaste dagarna varit lite bekymrad över om han kommer att få i alla fall några julklappar av tomten på julafton då han inte skrivit en önskelista i år. När han träffade tomten sade han ju inte heller vad han önskade sig. Idag ska det alltså skrivas önskelista och jag förmodar att vi får uppsöka en brevlåda och posta den till tomten också.


Tacksamhetskalender, 22 december



Jag är tacksam över att få spontana besök! Idag värmde ett kärt återseende.

Det är väl en del av de fina med jultider, att vi träffas, utflyttade kommer hem, vi träffar varandra under olika former, spontant och mer planerat, kortare stunder och över hela dagar. Vi väljer väl ändå själva vad vi hinner?

Att ses en kort stund kan ändå leva kvar i hjärtat längre än vi kanske ibland kan föreställa oss. Kanske är det ändå så att vi inför julen och i livet i allmänhet bör tänka efter en extra gång innan vi bestämmer oss för att det inte är någon idé att ses, då tiden är för knapp?

Tacksamhetskalender, 21 december






Jag är tacksam över att jag idag fick skjuts in till stan med kort varsel av min snälla far!
Han ställer upp i vått och torrt med egentligen allt mellan himmel och jord.
En sådan till synes liten sak som att få skjuts kan vara oerhört betydelsefullt och underlätta i en barnfamiljs vardag.

Tack pappa-du är guld värd!





Mindfulness och upprörda känslor


Idag känner jag mig ungefär så här

 



eller så här




Idag är en sådan dag då jag mår bra av att påminna mig om det här:

"Mindfulness består i en medveten STRÄVAN ATT IAKTTA OCH ACCEPTERA sina kroppsliga lidanden och upprörda känslor, stund för stund. "

Och om det här:

"Försök inte hejda tankarna
eller tränga undan dem.
Gör plats för dem, iaktta dem
som tankar och släpp taget om dem."

Det är dags att välja, vill jag ha tankarna och känslorna mer, eller vill jag släppa taget om dem?
Vill jag vara upprörd eller vill jag finna lugnet i mig?
Jag kan välja att låta tankarna och känslorna komma, göra plats för dem,
iaktta dem, men sedan släppa taget om dem.



Jag kan släppa iväg dem som en ballong som flyger iväg,
högt, högt upp i skyn.


Tacksamhetskalender, 20 december





Jag är tacksam över att jag har en julledighet att se fram emot och över att vi har kunnat ordna så att barnen får ett långt jullov!  



Mindfulnessmamman boktipsar om...


Lev i nuet-lär av stunden. 100 lektioner i Mindfulness.

Författare: Jon Kabat-Zinn






Jon Kabat-Zinn har plockat ut hundra korta texter som var och en utgör en lektion i Mindfulness.

"Den här boken är tänkt som en karta, en vägvisare för dig.
Som du vet är kartan inte identiskt med den terräng som den beskriver.
Likaledes får du inte tro att läsandet av den här boken är själva resan.
Den färden måste du leva själv, genom att främja mindfulness i ditt liv."


Om du tycker om boken



är jag ganska så säker på att du även tycker om den här, och vice versa.


Lev i nuet-lär av stunden... (Jon Kabat-Zinn)






Jag blev så glad när jag upptäckte Jon Kabat-Zinns nya bok! Jag fullkomligen älskar Kabat-Zinns bok Hitta hem till dig själv-100 lektioner i Mindfulness och den håller jag hela tiden aktuell, går tillbaka till ord som jag mår bra av för stunden.

Nu har jag en ny liten vacker bok att bekanta mig med. Det jag hittills läst i den är alldeles underbart. Boken är vacker i sin litenhet och framsidan är vacker bara den.

"Det är omöjligt att bli som någon annan.
Ditt enda hopp är att bli dig själv ännu mer.
Det är skälet till att man alls övar meditation."

Nu har den nya boken bytt plats med den gamla i min handväska.


Att ha människor som tror på en...


Idag har jag plockat, rensat, röjt och stöka här hemma. Sorterat, sparat och kastat. Där bland alla mina grejer i kontoret dök den upp, boken som betyder något alldeles särskilt för mig, boken som jag fick av en person som att få en stor betydelse för mig.




Hon har skrivit en liten hälsning till mig längst fram i boken. Att det finns personer som tror på en när man tvivlar på sig själv är betydelsefullt. Personer som lyssnar, kanske inte håller med men ändå lyssnar, säger emot när de hör att man har fel, men ändå låter ens tankar och känlsor finnas.

Längst fram i boken hade jag lagt in ett vykort med texten

Ta hand om dig

Vill sända några ord
en hälsning, så du minns
att lyssna på dig själv
och de behov som finns.

För bara du kan veta
vad som är bäst för dig.
När du ska ta emot-
men även säga nej.

Gör vad som är gott
för både kropp och själ.
Och gör det för dig sjäv
och oss som vill dig väl.

Du är den enda "jag"
du nånsin kommer ha.
Ta därför hand om dig
så du kan få må bra!

På kortet finns några handskrivna omtänksamma ord från en som vet att jag behövde de här orden så mycket just då. Och när jag tar fram kortet så minns jag, att det har inte alltid varit som nu. Att det finns människor som tror på en och vet att man kan, det betyder mer än vi kanske kan ana, när vi inte är i som allra mest behov av det.

Du tänker hela tiden på dina måsten, dina scheman, dina mål.
Ja, du kan egentligen aldrig sluta tänka på dem!

Jag känner igen mig eller egentligen,
jag tänker tillbaka och känner igen mig och vet att jag aldrig, aldrig någonsin vill tillbaka dit igen.


Tacksamhetskalender, 19 december





Jag är tacksam över att mina barn har en fantastisk far.



Idag har han varit utei -18 grader och byggt en isbana där barnen ska kunna åka. Preparerat den med vatten som burits ut i 10-litershinkar. Projektet fortsätter imorgon då det ska filas vidare på bygget.



Därefter var det dags för innebandyavslutning där han coachar sonen. 



Idag intog han domarrollen då matchen mellan barnen och mammorna ägde rum. Alltid lika spännande, men ännu en gång vann barnen efter att ha avgjort på straffar.


Fjärde advent hos Mindfulnessmamman


Denna söndag, fjärde advent, har börjat lugnt och skönt. Har inte haft bråttom upp ur sängen, frukost i lugn och ro med fyra värmande ljus intill oss.




I barnens paketkalender fanns inte två paket som vanligt, utan en lapp där de kunde läsa att de skulle leta sina paket. Spännande och klurigt var det! I paketen fanns varsin ny liten bricka med julmotiv. Jag hittade dessa på Växtriket. Båda blev glada och ville äta sin frukost på sin nya bricka.



Jag myser och lyssnar på denna julskiva av Carola, ännu en julskiva som jag köpt till mig själv inför denna jul. Jag älskar julskivor och tycker nog egentligen inte att jag kan får för många av dem.


Tacksamhetskalender, 18 december






Jag är tacksam över att få vara med om barns vänskap. Att se mina barn vara tillsammans med sina vänner, att se hur de trivs tillsammans. Lycka är att se att barnen har vänner!

Idag har vi glädjen att få ha kompisar till barnen hos oss, ett syskonpar där flickan är jämnårig med dottern och en pojke som är jämnårig med sonen. De reser till Australien imorgon och blir borta till april. Det är en speciell dag för barnen, men en stor glädje att de får vara tillsammans idag.


Vardagslyx på salong...







Igår var jag hos frissan för ett par härliga timmar, klippning, färgning, gott kaffe, ett par bitar mörk choklad och avkopplande läsning. Besök på salong är lyx i min vardag!


För övrigt älskar jag ordet




Tacksamhetskalender, 17 december.


Jag är tacksamhet över fredagsmys och vardagslyx! Vi kan nog alla finna vår vardagslyx, på vårt eget sätt. Vi ska inte jämföra oss med varandra, utan var och en behöver finna sina små guldkorn i tillvaron.



Idag var vårt fredagsmys att hämta hem middag från restaurang. Lyxigt och skönt!

En riktig vardagslyx kan man absolut kalla det också. Mitt vardagslyx för dagen är också att vara en del av barnens vardags, att få ta del av deras liv och utveckling.



Idag har hela familjen varit med på julpysseleftermiddag på dotterns förskola. Riktigt mysigt att i lugn och ro få vara i hennes miljö, pyssla tillsammans och avsluta med en fikastund. Att desstuom samma dag tidigare ha suttit med sonen på utvecklingssamtal gör att jag har fått två riktiga guldstunder med barnen.

Jag har för övrigt haft semester idag, faktiskt första gången jag tagit ut semster under terminen utan att ha rest bort. Känns som ett bra val då det har varit läkarbesök med sonen, utvecklingssamtal och julpysseleftermiddag, alla viktiga saker i en barnfamiljs vardag.


I think it's stress... och om den viktiga acceptansen.





Ibland är det bara så svårt att inta ett accepterande förhållningssätt. Ibland är det bara så svårt att stoppa stresspiralen som har satts igång.



Att acceptera det man absolut inte tycker om och inte vill ha är inte lätt, men det går. Ibland blåser det dock motvind så in i nordens, precis som när dörren är så svår, så svår att öppna, då snöstormen gjort att det drivit snömassor mot ytterdörren. Det tar emot.

Det tar emot så in i nordens ibland, men det är då jag tror att vi hjälper oss själva som allra bäst om vi låter bli att streta emot, kämpa febrilt och försöka slita oss loss. När jag börjar föra krig drar det bara igång min stress  och jag sätter fart på den där stresspiralen.

Att acceptera att det ibland är så förtvivlat svårt att acceptera det vi inte alls vill ha och inte alls tycker om-det är en konst.

Det är svårt, men det är då jag i alla fall är hjälpt av att ta kontakt med andningen, kanske sluta ögonen och följa mina andetag, ett efter ett. Stanna upp, varva ner, möjligen lyckas få lite perspektiv på saker och ting. Det hjälper mig att komma tillbaka till lugnet i mig själv.

Det är lätt att glömma bort att det inte är en helt omöjlig situation, ens när den känns låst och nyckeln verkar vara  bortkastad. Men med acceptansen över att det ibland är så evinnerligt svårt att acceptera, är jag ganska så säker på att vi lättare når just acceptansen.

En mindfulnessövning då och då i min vardag gör det lättare att samla ihop mig då när det verkligen blåser motvind. Det hjälper till att finna verktygen just när de behövs som bäst.


Tacksamhetskalender, 16 december




Idag är jag tacksam över att jag har ett varmt och ombonat hem att komma hem till, ett hem som jag älskar och trivs i, ett hem där jag har mina nära och kära familjemedlemmar vid min sida. Inte bara ett hem där jag bor, utan ett hem där jag känner mig riktigt hemma.



Tacksamhetskalender, 15 december






Jag är tacksam över vänskap, över att jag har goda vänner. 



"Vänskapen sträcker sig över år och avstånd.
Den letar sig fram genom prunkande trädgårdar.
Den finns."


 Jag är tacksam över ha vänner att vara tillsammans med, att dela med mig av mina tankar till, att få ta del av deras tankar och funderingar.

Jag är tacksam över att jag har vänner som finns där när jag vill prata om något och att jag får finnas där för dem när de vill prata med mig. Jag är tacksam över att vi finns där för varandra.



Ikväll ska jag besöka en god vän för en mysig glöggkväll. En annan god vän kommer också dit. En stunds umgänge och vuxenprat kan verkligen förgylla vardagen och fylla på energidepåerna.




Ljuva kvällsstund vid sängkanten...





De här stunderna vid sängkanten i barnrummen är underbara. Och så viktiga. Kanske till och med viktigare än själva uppstigningen och starten på dagen. Det kanske rent av är så, ja så är det nog, att det är just där och då vi bäddar för hur morgondagen ska bli. När vi bäddar in och bonar om våra älskade liv och tackar för dagen och redan då hälsar våra älskade välkomna till nästa dag. Till ännu en ny dag.

Dagen tillsammans är inte över förrän den är över. När vi vet att de tryggt har somnat in, när vi har varit och tittat till våra små liv, bäddat om dem en sista gång, tittat på dem när de sover och fått en riktig dos balsam för själen, då är vårt umgänge slut för dagen.

Allt går runt, runt, runt. Snart kanske de ligger intill oss, nära, nära i vår säng inbäddade i trygghet, dessa kroppar som ber om närhet, om att få fortsätta vara tillsammans.



Ikväll valde sonen massage när det var läggdags. En trött växande kropp kommer ofta till ro med massage. Att vara nära och beröra varandra, utan att egentligen behöva säga mycket. Vi ger vår tid och barnet lämnar över sig till oss vuxna. Ikväll blev det inte bollmassage, utan vanlig massage. Ryggen, nacken, armarna, händerna, huvudet... Benen brukar alltid tycka om att få omsorgsfull beröring också.




Ikväll hade vi också fina samtal om tankens makt, om hur mycket det vi tänker påverkar det som sker, att vi har ett val redan vid tanken på saker och ting.

Självklart får den fler poäng vid pilkastning, den som tänker att det blir mitt-i-prick, än den som tänker att han är dålig på att kasta pil och tänker att han kommer att missa hela tavlan, fastslog 7-åringen som nyss konstaterat att han aldrig kan somna.





Tacksamhetskalender, 14 december.





Jag är tacksam över den inre styrkan, över att jag alltmer börjat gå dit hjärtat leder mig.

Då vill jag passande nog tipsa om den här boken:



En varm och fin bok, Gå dit hjärtat leder dig, av Susanna Tamaro.


Snart utläst...



Snart är den sista sidan läst i den ack så läsvärda boken Mindfulness för föräldrar.

Det är alltid en särskild känsla när en bok som verkligen tilltalat mig är på väg att vara utläst. I denna finns det gott om inramingar och understrykningar och jag kommer absolut att ha den mig nära, bokstavligt och bildligt.




Läs den, mina vänner, läs den!

 


Mindfulnessmamman vs kylan




(www.fotoakuten.se)


Mindfulnessmamman vs kylan. Jag vs kylan. Vi är som natt och dag, som motpoler. Kylan tilltalar mig inte alls, men ändå på något sätt som motpoler, som ändå dras till varandra. Inte som att jag vill ha den, utan på det sättet att den påverkar mig. Den dras till mig och väcker reaktioner hos mig. Hela min kropp har stretat emot, skrikit nej. Humöret har påverkats och ibland har jag känt mig som ett litet barn i sitt allra tjurigaste stadium.

Men nu. Hands up.




Jag ger mig.

Jag har övergått till en accepterande inställning till kylan, ett accepterande förhållnignssätt. Jag tycker inte om den och jag vill inte ha den. Men jag accepterar att den finns och jag accepterar att jag inte tycker om den.

Jag kan lova att kylan, den bitande råa kylan, påverkar mig mindre numera.
Hand up-jag ger mig.

Jag väljer när jag kan att hålla mig inomhus när temperaturen sjunkit alltför långt ner på celsiusskalan.
Jag kan också lova, att det tycker jag om.


Luciadagen 2010...







Idag har det varit en härligt mysig Luciadag. På förmiddagen gick jag upp på skolan tillsammans med mina barn på förskolan för att titta på luciatåget och luciaspelet som förskoleklass-år 3 hade. Så vackert och stämningsfullt! Det värmde i ett mammahjärta att få se sin fina pojke som tomte i mysiga tomtekläder. Glada lillasyster fick också chansen att tillsammans med sina förskolakompisar se storebror lussa.

På eftermiddagen var det dags för luciatåg på jobbet. Allting gick så bra och barnen var så duktiga! Det märktes verkligen att vi tränat mycket tillsammans.



Denna vackra julblomma fick jag av alla barn och föräldrar. Sådant värmer massor!



Tacksamhetskalender, 13 december



Jag känner tacksamhet över böcker, tacksamhet och glädje över bra böcker, över böcker som fångar mig, som verkligen når mig. Riktigt bra böcker läses inte enbart, de liksom låter sig läsas, de intas och införlivas i hela ens kropp och själ.

Idag kom nedanstående bok med Posten. Jag blev så glad när jag såg att det kommit en uppföljare till Hitta hem till dig själv-108 lektioner i Mindfulness. Naturligtvis beställde jag ett eget exemplar med en gång. En ren fröjd bara att ögna igenom boken och mötas av ord som fångar mig. Jag ser fram emot en första lugn stund med denna vackra bok.




Tredje advent hos Mindfulnessmamman





Tredje advent är redan här. Jag har firat denna adventssöndag i kyrkan där julen sjöngs in. Det var många som hade samlats i Domkyrkan för att lyssna till körer som sjöng sånger om advents- och juletid. Skillnaden mellan yngsta och äldsta körsångaren var omkring 80 år berättade prästen!




Julen blir så mycket mer om vi även uppmärksammar och firar adventstiden, sade prästen idag. Jag kan instämma i det. Det finns mycket vi kan njuta av och fira innan själva julhelgen, till exempel lucia och adventsdagarna. I kyrkan kan vi fira advent med sång och musik, stämningsfullt och passar alla, oavsett om man brukar gå till kyrkan vanligtvis eller inte.

Vi har så många dagar att njuta av från första advent och fram till julhelgen. Risken finns att allt blir en väntan på själva julhelgen, att allt som sker fram till dess är en förberedelse bara inför den helgen, för att liksom bli klar med allt till julafton och övriga juldagar. Städning, bakning, matlagning, julklappar och så vidare. Så kan vi ha det om vi vill.

Eller så väljer vi att njuta av adventstiden. Inte skapa måsten och borden, utan njuta av dagarna. Lyssna till tonerna som ljuder från julskivorna istället för att på julafton komma på att vi inte hunnit lyssna på någon julmusik, att vi helt enkelt glömt bort dem mellan åtaganden och överfulla listor. Gå på den där advents- eller luciakonserten du tänkt på december efter december, men prioriterat bort på grund av din inbillade tidsbrist.

Tiden, den tiden, nog finns den. Den är ju nu, just nu, men den tid som är nu kommer aldrig mer igen.



Låt det som kommer komma...







Låt det som kommer komma.
Låt det som försvinner försvinna.
Ta reda på det som finns kvar.


Ramana Maharshi






Grundläggande om mindfulness...



De västerländska inslagen i mindfulness kan beskrivas som konkreta verktyg som ska underlätta träningen i medvetenhet och närvaro. Här nämner vi några av de viktigaste:

  • Observera: Att träna sig i att bara uppmärksamma, bevittna det som är – tankar, känslor, fysisk förnimmelser, reaktioner och mönster - skapar utrymme för en större medvetenhet.
  • Beskriva: Att på olika sätt beskriva sina upplevelser; genom att använda alla sinnena direkt beskriva känslan eller förnimmelsen i kroppen, färg, form, ljud, rörelse osv
  • Avstå från att döma: Att avstå från att värdera och döma det som är.
  • Let go, släppa taget: att kunna njuta av ögonblicket och släppa taget om ältande tankar och i vardagssituationer inte hänga upp sig på småsaker eller vad andra människor gör eller inte gör. Let go av en frukt av medvetenhet, tillit och acceptans.
  • Beginner's mind, en träning i att se sig själv och andra som nya, i ögonblicket. Att inte vara styrd av tidigare upplevelser eller ider om hur det är.

Källa: www.mindfulnesskurser.se


Jag tycker de grundläggande begreppen ger en bra bild av vad mindfulness handlar om.

Det här är några grundläggande övningar i MBSR (Mindfulness Based Stress Reduction):  

  • Andningsmedvetenhet, att vila i andningsankaret. 
  • Gående meditation
  • Mindful Yoga
  • Sinnlighetsövningar, äta ett russin i närvaro. 
  • Kroppsscanning


Tacksamhetskalender, 12 december



Jag är tacksam över hälsan. Jag är tacksam över att få vara frisk, att jag håller mig frisk. Jag känner tacksamhet över kroppen som fungerar. 



Förkylningen som jag drog på mig för en dryg vecka sen har fört med sig en besvärlig hosta, men det är ändå bara en förkylning och en besvärlig hosta. Det är övergående. Det är bra att påminna sig om det när det känns jobbigt på grund av förkylning eller någon lindrig åkomma av något slag. Det kan vara besvärligt som det är just då, men det är övergående.

Vi mår bra över att vara tacksamma över att vi har det så bra som vi har det, när vi har det bra. Tacksamhet får mig att må bra. Att se till att få lite perspektiv på saker och ting är nyttigt, när vi tycker att vi har det mindre bra, när vi inte känner oss friska och krya eller när vi helt enkelt känner motvind i livet.

 


Nytt vitt och ljust i hemmet...






De här fina bambulyktorna har flyttat in i vårt hem idag, en stor och en liten. Jättefina! Ikväll blir det till att tända ljus i dessa. Jag är säker på att det kommer att bli vackert! De kommer från Living and room och bilden är lånad från deras hemsida.




Från samma hemsida är denna bild hämtad och visar bland annat den silvriga gran som numera glittrar i vårt hem. Föll för den direkt jag såg den. Tyckte den var kul och annorlunda som julpynt.


Tacksamhetskalender, 11 december





Jag känner tacksamhet över lediga dagar, i synnerhet över lediga dagar då hela familjen är ledig tillammans.

Vill passa på att önska er alla en trevlig och skön helg!


Tacksamhetskalender, 10 december






Jag är tacksam över att jag har en snäll mor och far, tillika mormor och morfar till mina barn, som ställer upp på mig och min familj.


Tänkvärda ord av Peter Le Marc



"Sen blev det vardagar som bara kom och gick,
inte visste de då att det var livet de fick."

Peter Le Marc



Att bekämpa det som är...



"Att bekämpa det som är, är som att försöka lära
en katt att skälla-hopplöst."

Katie Byron








När allt kör ihop sig....


Jag är ganska så säker på att man i alla familjer ibland någon emellanåt hamnar i ett läge när man känner att "allt kör ihop sig". Kanske strävar famliljens medlemmar inte åt samma håll. Mamma och pappa kanske tycker att det är dags att klä på sig för att åka iväg på morgonen, medan barnen envist hävdar något helt annat. Kanske börjar barnen bråka till råga på allt, om något som i våra ögon verkar vara en småsak.

Då, när allt kör ihop sig tycker jag att det här kan vara till hjälp:

"När allt kör ihop sig därhemma: Ta tre andetag.
Ett för dig själv, ett för barnen och ett för livet och situationen.
Detta korta andrum ger dig möjlighet att se situationen för vad den är."





Detta är hämtat ur boken Mindfulness för föräldrar, som jag också tipsar om här på bloggen i kategorin Mindfulnessmammans boktips.


Tacksamhetskalender, 9 december


Jag är tacksam för att jag har hittat mindfulness som ett förhållningssätt i livet, en väg att förhålla mig till saker och ting i min vardag. Jag är tacksam över att jag har blivit medveten om vad det är att vara verkligt mindful. Jag vet också att det inte alltid är lätt, men det är också just det vi måste acceptera.


Tacksamhetskalender, 8 december.





Jag är tacksam över luciatider.

Jag är tacksam för att jag får sjunga luciasånger, att få vara en del av denna fina vackra tradition varje år i jobbet, att jag får sjunga luciasånger hemma med förväntansfulla barn, att jag får se och lyssna på mina barns lussande.

Tyvärr missar jag dotterns lussande i år, men jag får glädja mig åt att jag har en mysig filmstund att se fram emot då jag får se hennes fina luciatåg. Jag kommer få möjlighet att se sonens luciatåg och julspel då jag kommer att gå och se det tillsammans med barnen på jobbet. Det är guld värt!

Det är alltid sådan fin, fin stämning. När barnen skrider in i rummet händer något särskilt. Det finns plötsligt något särskilt i luften. Finstämt. Vackert. Magiskt.

Jag får till och med en och annan tår i ögonen emellanåt redan vid luciaträningarna.
Vackra, vackra luciatid.


Bollmassage





Ikväll hittade dottern vår massageboll som varit på vift ett tag och ville genast ha massage. Det blev massage istället för att fortsätta med kapitelboken om Emil i Lönneberga.

Båda mina barn har fått ganska så mycket bollmassage i sina liv och båda uppskattar det verkligen. I perioder har i synnerhet den äldre hellre valt bollmassage framför god natt-saga. Jag kan riktigt se hur avslappnande barnen tycker att det är. I början brukar den yngre få en släng av fnissjukan då det tydligen kittlas lite, men när hon kommer ner i varv blir hon fort av med den sjukan.


Tacksamhetskalender, 7 dec.



Jag är tacksam för upplevelser, sådant jag har möjlighet att göra i min vardag.



Idag har pepparkaksbak förgyllt min arbetsdag på jobbet. Det är en sådan charm över barns pepparkakor. Ett tillfälle att visa dem att good enough verkligen är bra nog. Det behöver inte vara perfekt i den bemärkelse att varje pepparkaka behöver se ut precis som formen. Det går bra med en triceratops utan ett ben och en prima ballerina som är omsorgsfullt lagad. Det blir alldeles utomordentliga kakor! Pepparkaksbak i hemmet har jag hunnit med redan ett par gånger redan denna december. Med glädje går det bara av farten.

I eftermiddag ska jag åka med tomtebussen på den årliga julkalendern i Stadsparken i Luleå, en levande julkalender som spelas varje dag i december till och med julafton. Vilken upplevelse!

Jag tror på att samla guldkorn i vardagen, att samla upplevelser.
Det är ju just det här som sker precis nu, som är livet.
Det är nu allting sker.

Varje morgon vi gör oss i ordning för att åka till jobbet, varje frukoststund tillsammans med barnen, varje hämtning på förskola och skola, varenda vardag hemma, middagsbestyren och middagsstunden, stunderna efter middagen där vi har chansen att sitta ner tillsammans med våra barn-med varandra.
Kvällsrutinerna, stunden vid barnets säng där vi kan prata om dagen som varit, en stunds närhet.
Det är allt det här som är livet-det är nu det sker. Det kommer inget sedan.

This is it.


Om verkliga mirakel




(www.fotoakuten.se)


"När människor pratar om mirakel brukar de nämna
att gå på vatten eller tunn luft.
Men jag tänker att riktiga mirakel
vare sig handlar om att gå på vatten eller tunn luft,
utan att gå på jorden.

Varje dag är vi involverade i mirakel
vi inte ens märker av:
en blå himmel, vita moln,
gröna löv, ett barns nyfikna ögon,
våra egna två ögon.
Det är mirakel.

Thich Nhat Hanh


Tacksamhetskalender, 6 december.



Jag är tacksam för att jag har ett arbete och jag är tacksam för mitt arbete.
Vilken otrolig förmån jag har som får arbeta tillsammans med så många härliga barn, varenda dag.




Ingen dag är egentligen den andra lik.
Ramarna finns, men alla de härliga individerna jag möter varje dag är med och formar de dagar, som på ett pärlband träs pärla efter pärla, på en lång vacker gyllende tråd, dag för dag.


Medicinen mot julstress






Det är lätt hänt att stressa upp sig, att låta sig stressas upp, att stressa upp sig själv-om man inte är uppmärksam. Då, när man känner hur stresspiralen är igång, hur du själv snurrar fortare och fortare i den, då är det lättare sagt än gjort att kliva ur den, att stanna upp.

Det är när signalerna om att du har klivit in i spiralen, att du gått runt i den några varv, att du är på väg att fortsätta följa spiralens spår, det är då du ska stanna upp, iaktta vad som faktiskt händer och sker, vad som händer i din kropp.
Vad är det du håller på med, egentligen?
Är det här vad du vill, egentligen?
Observera det som faktiskt sker och välj!

I advents- och juletider är det mycket jag vill göra, mycket jag vill hinna med. Jag har insett att jag kan hinna med mycket-men inte samtidigt. Det blir inte bra att försöka få in så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Jag har provat det och det är inte lyckat-för någon.

Välj din jul. Välj er jul.
Välj och välj bort.
Gör en sak i taget.
Vi får välja bort, säga nej-
även i dessa tider.
Planera, utan glömma bort att lämna utrymme till att bara vara.
Överplanering kan ge brist på luckor till det viktiga varandet.

Välj bort julstressen-
den finns faktiskt inte,
om vi inte vill ha den.

Välj en god jul.



Andra advent hos Mindfulnessmamman


Andra adventsljuset tändes idag.

Vi fick trevligt besök av två kompisar till dottern som kom tillsammans med en av tjejernas mamma. Det blev julmust och pepparkakor för tjejerna och glögg för oss vuxna. Glögg är verkligen en favorit hos mig-det ska vara en alkoholfri för att falla mig bäst i smaken.




"När andra ljuset brinner är snart Lucia här.
Hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär."



Tacksamhetskalender, 5 dec.



Jag känner tacksamhet för min familj. Att ha människor omkring mig som jag älskar och som älskar mig tillbaka. Att ha närhet, värme och kärlek i min vardag-det är jag tacksam över.



Tacksamhetskalender


Jag tror att jag ska börja skriva tacksamhetskalender igen. Jag har gjort det kortare perioder tidigare. Det är ett bra sätt att stanna upp, betrakta det du har omkring dig i ditt liv, kanske sådant du ibland tar för givet, sådant som bara finns där.

"Vi tänker sällan på vad vi har,
men alltid på vad vi saknar."
Arthur Shopenhauer


I tomtens stuga





Idag blev det ett besök i tomtens stuga där tomten och Tomte-Stina tog emot oss. Vi fick lämna våra önskningar direkt till honom idag, men han sade att det också går bra att skicka önskelistan till honom som ett brev.



Stående inslag på Hägnan såväl sommar som vinter är att åka häst och vagn alternativt hästsläde. Idag var det alltså dags för en tur på släden. Dessa vackra, vackra djur får mig att må gott bara att beskåda!

Jag köpte hem ett par påsar saffransskorpor. De är provsmakade av hela familjen och redan mycket omtyckta. Ett av omdömena var "De smakar lussekatter".

Vi hann med ett besök i den mysiga gårdsbutiken Hjortgården som också har en nätbutik gardsromantik.se och tillhörande blogg. Om du gillar att piffa upp ditt hem med saker som är i lite lantlig stil och shabby chic är jag säker på att du kommer att hitta något som faller dig i smaken.



Morotskaka med pepparkaksfil


Rekommenderar varmt denna nya favoritkaka i juletid! Enkel att göra och fantastiskt god. Kul och nytt med tranbär.


Morotskaka med pepparkaksfil


Ca 20 små bitar


Ingredienser

2 stora morötter

50 g smält Smör

1 dl Pepparkaksfil

2 dl fint råströsocker

3 ägg

2½ dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

½ tsk bikarbonat

Smör och ströbröd till formen

200 g färskost t ex philadelphiaost

4 msk florsocker

finrivet skal av ½ apelsin och

2 msk saft

1 dl torkade tranbär


Sätt ugnen på 175. Skala och riv morötterna fint. Smält smöret och blanda med pepparkaksfilen. Häll i sockret och rör ned äggen ett i taget. Lägg i morötterna. Blanda mjölet med bakpulver och bikarbonat och vänd försiktigt ner i degen. Smöra och bröa en liten långpanna ca 20x30 cm. Fyll formen och grädda kakan i mitten av ugnen ca 30 min. Låt svalna.

Blanda ihop färskost med florsocker, finrivet apelsinskal och saft. Hacka tranbären till ett fint strössel. Bred glasyren på kakan och skär den i fyrkantiga bitar. Toppa med tranbärsströsslet.



Julmarknad


En julmarknad om året är vad jag behöver, tror jag minsann, så idag beger vi oss mot julmarknaden på Hägnan i Kyrkbyn i Gammelstad. Där brukar det vara alldeles utomordentligt mysigt och mycket folk.

Jag har en förhoppning att hitta en och annan passande julklapp till några av våra nära och kära.


Om mindfulness









Mindfulnessmamman boktipsar om...



Mindfulness för föräldrar

Författare: Heidi Andersen, Anna-Maria Stawreberg.


Mycket läsvärd, viktig och tänkvärd bok! Tar upp begreppet Mindful parenting. Heidi Andersen som är en av författarna till boken är utbildad Mindfulness-instruktör och lärare i Mindfulness-baserad stressreduktion. Hon håller också kurser i mindfulness för föräldrar.


























Det är som det är









Det är som det är. Ibland blir det bara som det blir, av olika skäl. Det blir inte alltid som man allra helst önskar. Att acceptera det är nog det bästa vi kan göra. Det är som det är.

Min fredagsmorgon blev inte som jag helst önskar att morgnar ska vara. Just där och då i stunden känns det naturligtvis inte alls bra att lugnet inte ligger som ett hölje över oss i vår lilla hall, liksom bäddar in oss, värmer upp oss inför mötet med vinterkylan.

Men sedan, i bilen när vi är på väg, det är då vi mår som bäst av att acceptera att det blev som det blev. Acceptera de känslor som fanns i kroppen då och just nu. Det är som det. Möjligen prata om det lugnt med varandra.

Men sedan-släppa det som var, tankar och känslor om det, som en ballong som vi låter sväva upp i den kyliga vinterluften. Det blev som det blev.
Och sedan-säga hej då till varandra och möta en ny härlig dag!


Ännu ett pepparkaksbak



Ännu ett pepparkaksbak i vårt kök blev av igår. Det är toppen att köpa färdig pepparkaksdeg-alldeles ypperligt för att kunna fånga upp spontana barnidéer.





Vi använde de nyaste kakformarna med allt från giraff till stegosaurie. Jag brukar köpa några nya formar inför varje jul. Förra året var det Mamma Mu och Kråkan som fick flytta in i vårt kök.




Stoltheten är stor när de små händerna gjort alldeles egna kakor!



Leva upp till vårt namn



"Kanske är det dags för oss att leva upp till det namn vi gett oss själva som art-Homo Sapiens sapiens-den art som vet att den vet-att leva upp till vår klokskap och både bildligt och bokstavligt KOMMA TILL SANS medan det finns tid. "


Från boken HITTA HEM TILL DIG SJÄLV-108 LEKTIONER I MINDFULNESS
Jon Kabat-Zinn




Morgonmånskära






Idag när vi körde till arbete, förskola och skola möttes vi av en vacker, vacker månskära. Sällsamt skör på något vis, men ändå så tydlig och skarp. Som vi människor nog mår bra av att vara, att våga visa oss sköra emellanåt, men ändå ha tydligheten, konturerna.

Vi lyssnade på Hallelujah som finns med på en av våra nya julskivor. Vi sjöng tillsammans, Hallelujah, med månskäran i bakgrunden som välkomnade oss till ännu en ny dag.



När den tusende biten saknas






Idag hade jag ett samtal med en person i personalrummet. Hon hade läst bloggen och förde här och nu på tal. Att verkligen vara i det man gör. Att arbeta heltid eller att arbeta deltid. Det är nog en fråga som många föräldrar bär inom sig och kanske inte riktigt finns något svar på. Nog för att jag tror att svaret finns där inom oss, om vi bara lyssnar. Om vi tillåter oss att känna.

Ofta tror jag att vi har svaret på det vi grubblar på inom oss, ett svar som ofta sitter i den där omtalade magkänslan. Kanske är det så för många, att vi vet bättre vad som är bäst för oss om vi faktiskt slutar grubbla och istället lyssnar till det vår kropp försöker tala om?

Livspussel. Det är ju det där med livspusslet, att få allting att gå ihop. Men är det verkligen så att allting alltid går ihop, om vi med det menar att allting klaffar, att allting stämmer, att allting liksom flyter på?

Det är som det är. Det gäller att acceptera att den tusende biten ibland saknas. Ibland hittar vi den bara inte. Ibland ser varenda liten bit av himmel likadan ut och bara för att vi inte är riktigt uppmärksamma ser vi inte nyansskillnaderna. Just nu.

Då, när så många bitar ser så lika ut och kanske somliga bitar till och med ligger upp- och nedvända, fokusera på hörnbitarna, på kantbitarna. Fokusera på ramen.

Om du lyckas få den där ramen att hålla ihop, tror jag, att du någonstans blir mer tolerant mot en och annan bit på villovägar.


RSS 2.0