Påskaftonsfika och äta med gott samvete


På plats i Kåbdalis och efter en dag i backen blev det påskaftonsfika på byns mysiga café.

Servicnivån är hög! Tio minuter innan stängning beställde i vårt fika och kunde sitta i lugn och ro och under tiden tog de emot kunder som ville handla i affären.

Kaffe och chokladboll njöt jag av. Ja, jag njöt och funderar just idag på det där att kunna äta något med "gott samvete". Här och där hör jag om det och läser om det. "Det här kan du äta med gott samvete", vilket alltså underförstått innebär att det finns saker man inte kan eller ska äta med gott samvete. Det betyder också att ätande och samvete går hand i hand. Jag skulle vilja kunna fatta tag om sådant här och skrynkla ihop det och ner med det i papperskorgen för att få det att stanna där för evigt.

Känn ingen skuld för att du väljer ett gott sött fikabröd istället för något osötat substitut som inte attraherar dina smaklökar.






Pepp till de som haft det svårt


Orden säger allt. Det behövs inga tillägg.



Bokbeställning

 
 
Ikväll har jag beställt två böcker som kommer att finnas hos mig lagomt till jag kommer hem från påsklovet i Kåbdalis.
 
 
Den första, Drunkna inte i dina känslor-en överlevnadshandbok för sensitivt begåvade, läste jag om redan igår på en internetbokhandel, men efter att ha fått tips av den både av en bloggläsare och av en annan person bestämde jag mig för att beställa den. Den verkar absolut vara en bok för mig! Förresten, gillar begreppet sensitivt begåvade.
 
 
 
 
 



Förordet från boken berättar en del om vad boken handlar om:
 
 
 
 
Jag har också beställt den här boken som också verkar väldigt bra! Den har jag också fått tips om.
 
 
 
 
 
 
 

Påskledigt



Påskledigheten är väldigt välkommen. Har varit så trött hela den här veckan. Låg energinivå under eftermiddagar och kvällar. Har tagit ledigt hela nästa vecka.

Ska göra vad jag kan för att varva ner, bara vara, vara i nuet och njuta av stunden. Påminna mig om att det är helt okej att ha det alldeles underbart utan att prestera och uträtta. Må bra och göra sådant som gör en gott.

Imorgon rullar bilen mot Kåbdalis.






Sevärt och läsvärt om HSP

 
 
Jag har hittat några informativa och bra klipp om HSP med Elaine Aron som är författare till flera böcker om HSP:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 I år kommer en av hennes böcker ut på svenska-den ska jag absolut beställa och läsa!
 
 
 
 
 
Boken The highly sensitive child skulle jag också väldigt gärna vilja läsa.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Påskpromenad och tankar

 
 
I förmiddags gick jag på en skön promenad tillsammans med ett bra sällskap. Mig själv och med musik jag gillar i öronen.
 
 
Tankar, funderingar, frågor, solsken och öppen jacka. Handskarna bärandes i ena handen.
 
 
 
 
Påmind om varför jag vilar från löpningen. Det gör ont när jag promenerar. Nu känner jag mer acceptans än stress. Dock besvikelse. Inte längre lika mycket frustration. Jag förstår att jag behöver vara rädd om min kropp. Den ska hålla länge till. Jag påminner mig om sjukgymnastens ord, det här kommer du inte kunna springa bort.
 
 
Ibland är det svårt att omsätta förnuftet i praktiken. Att vara förnuftig i tankarna är lättare.
 
 
 
 
 

Highly Sensitive Person

 
 
Jag har läst om den den här typen av personlighet tidigare och känt igen om än inte allt så väldigt mycket. Idag läste jag en Expresen-artikel från i somras om personligheten Highly Sensitive Person.  Ett utdrag av artikeln kommer nedan, men för att läsa hela artikeln-klicka på länken: 
 
 
Att vara HSP, highly sensitive person eller högkänslig person, innebär till exempel att du lätt kan känna av andra människors känslor, blir extra starkt berörd av musik eller har svårt för stökiga miljöer och höga ljud. Du tar in fler intryck och bearbetar dem djupare.
 
Begreppet HSP, highly sensitive person, myntades av den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine Aron som skrivit flera böcker om ämnet. Hon menar att upp mot en femtedel av oss är mer eller mindre högkänsliga och det är lika vanligt hos män som hos ­kvinnor.
 
Det som utmärker högkänsliga personer är att de har svårare att filtrera intryck, de bearbetar också intrycken på ett djupare plan. Detta kan leda till att de lätt blir överstimulerade och behöver dra sig undan. Högkänsliga personer är oftast också kreativa, intuitiva, begåvade och djupsinniga människor med stor inlevelseförmåga. Forskning har visat att samma beteende finns hos djur. Bland djur har de högkänsliga en evolutionär funktion eftersom de kan vara mindre risk­benägna och mer uppmärksamma på faror.
 
 
 
 
HSP är varken ett sjukdomstillstånd eller ett syndrom. Det är snarare ett personlighetsdrag. Men att hela tiden ta in många intryck och bearbeta dem kan ta mycket energi.
Därför kan du som högkänslig lätt känna dig överstimulerad och få lust att dra dig tillbaka.
- HSP är inte en sjukdom som kräver behandling. Men du behöver inrätta ditt liv så att du inte blir överstimulerad. Det är viktigt att du säger nej till saker du inte orkar.
 
 
 
När jag läser den här artikeln inser jag att så mycket stämmer in på mig. Det här är ett område jag skulle vilja läsa om och lära mig mer om. Har du läst någon bok om HSP som du kan rekommendera?
 
Oavsett vilken typ av personlighet vi har, är det så viktigt att vi lär oss acceptera oss själva precis som vi är. Inte försöka förändra. Göra våld på oss själva. Göra om oss. Vi kan lära oss leva med sådant som är svårt, sådant som vi får kämpa lite extra med och vi kan utvecklas och lära oss strategier för olika saker. Den största utmaningen kan vara att acceptera. Acceptera sig själv för den man är, helt och fullt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

För en god sak



Jag har skrivit om de förut, men kan inte låta bli att göra det igen-de fantastiska smyckena från Corpo By Cerboni.

Bär dem med stolthet, dessa smycken som vill förmedla ett viktigt budskap. Det spelar ingen roll hur vi ser ut, hur vår kropp ser ut. Vi är alla unika och fantastiska på vårt eget vis. Vi kan alla stråla med vår egen unika vackerhet. Budskapet med mina egna ord.

Idag inviger jag denna stora figur som örhänge, men använder den precis lika gärna som halsband.




Fobier


Idag har jag blivit påmind om hur jag övervunnit fobier. Det kan naturligtvis finnas spår av fobier från förr, men att övervinna dem till den grad att de inte begränsar mig i livet-det är stort! Det är befriande!

Fobier är värda att utmana. Att ge en omgång. Att göra vad man kan för att övervinna.

De går att övervinna och behöver inte vara något som behöver begränsa dig resten av ditt liv.

KOM IHÅG DET!


Förälder=förebild

 

 




Som förälder är man en otroligt viktig förebild för sina barn i allt och även när det handlar om förhållningssätt till mat, ätande och kropp.

Kanske tänker jag och andra med en ätstörning i bagaget extra mycket på detta. I alla fall vet jag att jag gör det och även somliga andra med liknande erfarenheter som jag. Jag vill inte ha några förbud. Inga pekpinnar. Ingen skuld kring ätande. Inget dåligt samvete. Inget bantningsprat. Ingen våg. Vi unnar oss inte eller passar på. Vi har inget dåligt samvete och vi talar inte om nyttigt och onyttigt. Vi vet att man kan äta allt, men inte alltid. Godis är gott och helt okej att äta, utan dåligt samvete. Vi vet också att sötsaker inte är något man äter varje dag. Inget konstigt med det. Det är inte heller aktuellt. Vi varierar och äter allsidigt.


I senaste INSIKT var jag med i en artikel om just att vara förebild som förälder och ha en ätstörning i bagaget. Där berättar jag om min erfarenhet av att vara sjuk samtidigt som jag haft barn och hur jag förhåller mig till min roll som förebild idag. Hur gör du?

 

 



Alla tänker inte som jag.

 



I senaste KLICK får vi ett exempel på detta.

"Mina barn mår bättre utan kolhydrater även om de är hungriga, säger stjärnan om Apple, 8, och Moses,6."

Enligt artikeln får barnen inte alls äta pasta, potatis eller bröd.

Experter kritiserar sådant här:

"Om de inte tål gluten ska de givetvis låta bli men de bör kolla upp det först. LCHF för barn skulle jag aldrig rekommendera. Barn som växer måste ha energi för att må bra och de behöver äta stor andel fett för att få i sig tillräckligt med energi. Om de står över kolhydraterna helt och hållet och äter mycket fett är det inte hälsosamt för kroppen."

 

Du som vuxen, du har all rätt i världen att välja din särskilda kosthållning, men tänk efter en extra gång innan du lägger in förbud för barnen och för in dem på en diet som de snart tror är den enda rätta. Barn är så formbara-glöm inte det.

 

För övrigt blev jag ledsen inombords när dottern på 7 år sade att hon inte ville gå på kalas för att hon inte ville fika. Hon ville inte äta sötsaker. Det är inte nyttigt. Hugg i bröstet. Hon hade kommit på det själv sade hon. Ingen hade sagt något. Hon har förmodligen fångat upp saker som sägs utan eftertanke eller läst någon rubrik i någon tidning. Lyckligtvis ville hon åka sedan och såg fram emot kalasfikat, precis som det ska vara. Lek barn, njut av livet och bekymra dig inte över sådant här!

 

 

 

 

 

 


Sånt man vill göra



Funderar en del på drömmar och saker jag vill ska hända i mitt liv. Drömmar. Mål. Sådant jag vill göra, sådant jag vill uppleva.

Det finns saker jag länge haft som tydliga bilder i mitt inre, saker som aldrig egentligen suddas ut. Mål och drömmar som aldrig försvinner. Hur aktuella de är kan variera, men de kommer och går. De lämnar mig aldrig.

De här sakerna som jag alltid kommer tillbaka, de måste betyda något särskilt. De måste vara menade att ske. De måste vara menade att vara för mig.

Så tror jag. Om du bär på mål och drömmar som aldrig riktigt lämnar dig, fundera på om det kanske är dags att göra slag i saken?



Ett TED-talk som måste ses!

 
 
Idag vill jag tipsa om det här TED-klippet om sådant som är verkligt viktigt. Om livet. Fick tips om det på triathlonbloggen Järnpöjkarna.
 
Se det. Du kommer absolut inte att ångra dig. Det är det här som är kärnan.
 
 
 
 
Glöm inte. You are enough. Good enough.
 
 
 

What screws you up most in life

 
 
 
Jag tror att det ligger väldigt mycket i det här. Väldigt mycket. Värt att begrunda för ett slag.
 
 
Att inte hela tiden värdera, döma och ha en bild av hur det ska vara, hur man själv ska vara måste göra livet enklare. Friare.
 
 
 
Med mindfulness kan vi komma dit. Då övar vi just det.
 
 
Det krävs övning. Övning. Disciplin. Tålamod.
 
 
 
 
 
Jag tappar lätt bort det här. Jag skulle må bra av att disciplinera mig själv ännu mer. Schemalägga mediterandet och mindfulnessövandet precis som jag schemalägger annan träning och andra aktivieteter i livet.
 
Det är jag väl värd. Det är vi väl värda.
 
 
 

Den viktiga maten

 
Vill tipsa om Lotta Mårtenssons blogginlägg Den viktiga maten. Det är ett sådant där bra inlägg som behövs som motvikt till ät det, ät inte det, följ den här dieten, kom i form och så vidare. Enkelt och sunt. Just the way it is.
 
Ett utdrag ur inlägget:
 
 
"Kroppen behöver mat och näring, lika mycket som den behöver träning! 

Kroppen är en supermaskin – så varför inte mata den ordentligt också?

Ska jag ta mig själv som exempel så får jag ofta kommentarer om hur mycket och hur ofta jag äter.  6 gånger om dagen snittar jag, ibland 5 ibland 7 det är olika. Men jag mår bra av det! Det är väldigt väldigt sällan jag känner mig orkeslös och hängig, jag kan alltid ta ut mig på träning och kör gärna 2 pass/dag, jag sover otroligt gott om nätterna de kvällar då jag somnat mätt, jag har aldrig brist på energi (vilket för många säkert är irriterande när de umgås med mig – men sådan är jag) och jag tänker aldrig sluta med det. 

 

Tänker aldrig be om ursäkt för att jag älskar mat och låter det vara en stor del av mitt liv. Vidare är jag tacksam över att inte ha ångest över mat och träning utan istället förknippa det med lycka. Önskar jag kunde dela med mig av det till fler där ute!"

 

 

 


Psykisk ohälsa finns


Jag blir glad när jag upptäckter att det skrivs mer och mer om psykisk ohälsa, att fler och fler vågar berätta om sina svackor i livet som har kunnat innehålla till exempel depression eller ångestproblematik. Det förkommer och man ser inte utanpå vem som drabbats eller vem som kommer att kunna drabbas.

Jag vet att det finns de som är säkra på att de inte skulle kunna drabbas av psykisk ohälsa, att de är alldeles för starka för det.

Styrka, förnuft och klokhet är inte alltid starkare än kaos, kris och sjukdom. Så är det bara.

I helgens Klick-bilaga till Aftonbladet finns det en artikel om kändisars kamp mot mörkret, depressioner, ångest och självmordstankar.

Det som det talas om blir till slut mindre tabubelagt. Jag är glad att de här svårigheterna får fler namn och ansikten.

Bland annat delar Takida-medlemmen Robert Pettersson sin historia om livet med sina inre demoner:

"Det är så jäkla svårt att ta på. Jag är en känslig människa och har varit det hela mitt liv. Jag har inget pansar som är svårt att ta sig igenom. Jag hanterar inte stress på bästa sätt."

Jag fastnade för Caroline af Ugglas ord. Hon har många års erfarenhet av depressioner och ångest.


Insikt


Medlemstidningen INSIKT har fått sig en ansiktslyftning, nytt format och ny layout!

Den är riktigt snygg tycker jag! Kan inte vara annat än vara superglad och stolt över att vara en del av denna tidning. Tänk det jag får kombinera mitt engagemang med mitt stora intresse för skrivande! Så roligt.




Sorgen över det förflutna

 
 
Det här tror jag är väldigt, väldigt viktigt. Det handlar om sorgen över det förflutna. Det förflutna går aldrig och ska aldrig suddas ut helt och hållet. Det förflutna är en del av nuet. Vi kan gå vidare, men kroppen och själen minns så mycket. Det går att leva ett liv i frihet trots mörka stunder i det förflutna.
 
Men ibland, ibland kan det komma ikapp en. Kroppen och själen minns så mycket att saker och ting kan väckas till liv av olika anledningar. Jag tror att det är väldigt, väldigt viktigt att låta sorgen över det förflutna finnas. Att låta den existera utan att försöka kväva den. Den kommer upp till ytan ändå om än vi stänger den ute för stunden.
 
De där sjukdomsåren kan dyka upp som en sorg från det förflutna. Som ett dåligt samvete som väcks till liv ibland, trots att jag vet orsaken till att jag gjorde som jag gjorde berodde på en stark, lurig och lömsk sjukdom. En sjukdom starkare än mitt förnuftiga jag, än allt jag egentligen tror på, än alla mina principer, än min syn på hur en god vuxen förebild ska vara. Det sistnämnda är fortfarande det svåraste att hantera. Ibland.
 
För min hälsas skulle är det mycket mer gynnsamt att ta emot sorgen när den kommer över mig, än att vända den ryggen. Omfamna mig själv och sorgen. Trösta mig och tala till mig själv som jag skulle ha talat till en god vän som kände som jag. Att faktiskt acceptera det som varit och påminna mig om det som är nu.
 
 
 
 
 
Jag gillar den här bilden och de här orden. Var inte rädd. Det svåra är en del av livet och du kan lära dig att hantera det. Allt är inte lätt att hantera, men att hantera det är även möjligt.
 
 
 
 
 
 
 

Paus

 
 
 
Det här är vad som gäller nu.
 
 
 
 
Besök 1 hos sjukgymnast idag. Jourmottagning på min vårdcentral och jag träffade en sjukgymnast som det kändes riktigt bra med. Besök 2 blir nästa vecka. Jag ska vila från löpbandet tills vidare när jag blev varse om att det faktiskt kan fördröja förbättringen om jag springer trots smärta. Det kan inte vara farligt, men det kan göra att det tar längre tid att bli bra.
 
Överbelastning. Jag ger mig. Det har varit så roligt att springa och känts så bra att jag har sprungit för mycket. Mer än vad min kropp var redo för. Tyvärr.
 
Lyssna till kroppen är det bästa jag kan göra nu. Ska fokusera på annan typ av träning ett tag och sedan återta löpningen så fort det är tid för det.
 
 
 
 
 

Förnuft och vila


Förnuft. Ibland måste förnuftet tas till fånga. Jag hade tänkt byta ut kvällens löppass mot Body Pump eller träning i gymmet. Det blev inget av det.

Idag har jag haft ont, ont. När dottern dansade gjorde jag ärenden istället och lite impulsshopping av barnkläder.

Imorgon blir det troligen besök hos sjukgymnast.




Smärta och frustration


Igår åter på löpbandet efter helgens weekend i Stockholm. Igår åter känningar i ljumske/lår under hela passet. Inte bara känningar-ont! Gick inte att springa på den hastighet jag ville. Efteråt gjorde det ännu ondare. För att inte tala om idag. Trappor är inte bra idag. Har i alla fall påbörjat min väg för att göra nåt åt saken idag.

Frustrerande när knoppen vill mer än kroppen. Frustrerande när konditionen räcker till, men kroppen sätter stopp.


Föreläsning med Johanna Arogen


Helgen i Stockholm avslutades med en föreläsning (Självbild, kroppsideal och varför vi bryr oss) av Johanna Arogen från Livskick.

Jag har tidigare haft lite kontakt med Johanna via bloggvärlden och hon skriver verkligen om så mycket viktigt och klokt!





Det var en fantastisk föreläsning med hög igenkänningsfaktor med många skrämmande fakta men ändå innehållande en del skratt. Hon kryddade föreläsningen med mängder av tänkvärdheter och konkreta tips på hur man kan ta hand om sig själv.

 

 

 


Men mest av allt, jätteroligt att få träffa Johanna-vilken varm, inspirerande och fin person.

 

 


Går det att bli frisk från en ätstörning?

 
Något som driver mig väldigt starkt i mitt engagemang är just att kunna bidra till att tysta ner och sudda ut myten av att man aldrig blir riktigt frisk från en ätstörning. Jag vet att det är vanligt bland drabbade att tro det, men tyvärr även bland andra. Jag möter exempelvis personer inom skolhälsovård och annan sjukvård som också fortfarande tror det, att man aldrig någonsin blir riktigt frisk om man en gång haft en ätstörning.
 
Jag och många med mig är levande exempel på motsatsen. Man kan inte bara bli fri från sin ätstörningsdiagnos och andra diagnoser. Man kan också komma ett steg längre och bli verkligen FRI. Du kan ha trott att allt varit hopplöst och lönlöst och ändå bli friare än någonsin förut.
 
Du kan bli fri från tankar som många friska människor uppenbarligen bär runt på och du kan leva ett liv utan ett ständigt fokus på ätandet och hela tiden ha maten och kroppen som en fiende. Att hålla igen eller unna sig behöver inte finnas i din vokabulär. Du behöver inte tänka på att din kropp har något att göra med att det kommer en sommar med sol och bad. Du och din kropp kan inta stranden oavsett hur den ser ut.
 
Du behöver inte ha ångest, känna skuld och skam kopplat till ätandet. Du vet att du är bra som du är. Du kan leva ett sunt, friskt, fritt och härligt liv även om du varit sjuk i en ätstörning. Det går inte att betona nog.
 
 
Jag har full respekt för sjukdomen. Jag vet vilka val som är viktiga för mig för att kunna leva det sunda, friska, fria och härliga liv jag har idag. Min kropp och min själv kommer minnas. Den kommer särskilt minnas de svåraste sakerna och ibland kan sorgen komma över mig. Men jag är frisk och jag är fri-och oerhört tacksam för livet!
 
Det är viktigt att ta hand om sig själv och peppa sig själv. Igen, igen och igen. Den viktigaste bekräftelsen kommer från dig själv. Självkärlek är inte på något sätt fult. Att älska sig själv är viktig för hälsan.
 
 
 
 
 
 
 
 

Bra Stockholmshelg


Nu sitter jag på Arlanda och inväntar hemresan. Trött. Slut i huvudet. Ont i fötterna. Men mest av allt är jag otroligt nöjd med dagarna i huvudstaden. Pepp. Inspiration. Stolthet. Glädje. Värme

Glad över att vara en del av gemenskapen som finns i föreningen. En sådan kraft vi bär på. En sådan erfarenhet. Fantastiskt. Och vilken kunskap vi har tillsammans.

Jag är också glad över att jag tog över till andra sidan. Som en person sade idag, många av oss har legat och krälat någonstans och mått så jäkla dåligt och nu är vi här. Underbart.


Träna för att kunna äta gott?

 
 
Idag har jag after work med mig själv med nästan hela gymmet för mig själv. Härlig avslutning på veckan och bra start på helgen.
 
Småpratade med en anställd på gymmet som konstaterade att då kan du äta gott under helgen. Jag svarade spontant att det gör jag i vilket fall.
 
Nej, jag är inte en av dem som "äter gott" för att jag tränar eller som "unnar mig" särskilda saker att äta för att jag tränat.
 
 
 
Jag tycker inte att jag förtjänar ätandet med träning. Jag är värd att äta och njuta av allt jag bara vill oavsett hur jag än tränar. Jag springer just nu för att det är så himla roligt, för att jag mår bra av det och inte på något sätt för att bli smal eller kunna äta det jag vill.
 
Precis så bör det vara och precis så kan det vara. 
 
Min kropp är bra just the way it is och jag äter allt jag vill äta.
 
 

Meditera mera


Varje gång jag tar mig tillbaka till mediterandet och övandet i mindfulness känner jag mig så nöjd. Tillfreds. Säker på att detta är mitt verktyg för att uppnå ett större inre lugn.

Ändå tappar jag bort det med jämna mellanrum, men jag blir glad för påminnelsen varje gång.

Today I trust the wisdom of my body.


Done is better than perfect

 

 


Ibland är det faktiskt så.

Att hela tiden sträva efter perfektion leder lätt till att det blir långt ifrån perfekt och nödvändigtvis inte heller ens bra. Det kan leda till ohälsa. Det kan vara långt mer hälsosamt och sunt att nöja sig med bra och faktiskt inse att bra är just vad ordet talar om, bra.

Det tog många år för mig att först komma till insikt och sedan kunna börja leva efter orden good enough. Det var ett måste dock för att bli frisk och hålla mig frisk och ett vaccin mot att bli sjuk igen.

Att vara stenhård mot sig själv och hela tiden driva sig själv till bristningsgränsen är inte beundransvärt. Det är något annat än att vara ambitiös och målmedveten. Det senare är jag fortfarande och kommer alltid att vara. Det första är destruktivt och gynnar varken sig själv eller omgivningen. Balansen är inte självklar, inte alls alla gånger enkel. Det krävs en målmedvetenhet för att att balansera vågskålen när man som jag har ett brinnande engagemang för inte bara en sak, höga ambibitioner och en målmedvetenhet inför det jag tar mig an.

Våga prova det okända. Våga misslyckas. Även om det pirrar i magen och svindeln kommer. Även ett misslyckande kan vara att lyckas, att utvecklas och växa som människa.





 

 

 


Nytt i träningsgarderoben

 
 
Snart anländer det ett gäng nya träningskläder till mig. Igår klickade jag hem en del nytt och snyggt!
 
Inte helt fel att handla när det var tag 3 betala för 2.  Ett litet axplock av det nya. Alla bilder är lånade från Sportamore.se.
 
 
 
 
 
 
 
Gillar man fina peppande ord och tänkvärdheter gillar man nog den här- den var ett givet val för mig!
 
 
 
 
 
 
Nu längtar jag bara till paketet kommer så jag kan prova alla de nya kläderna!
 
 

Äntligen- Meditation Challenge


Dag 1-äntligen! Underbart. Nu blir det 21 dagars meditation och troligen inte bara en gång per dag. Det brukar kunna bli en repris då och då. Jag ska göra vad jag kan för att börja morgnarna med dagens meditation.

"With the change of mind you can change your your life."






När flytet blir stört


Statusen är bättre idag, men fortfarande ont i magen, lätt yrslig och allmänt låg energinivå.

Jag ogillar starkt när vardagens planer rubbas på grund av sådant jag inte kan påverka. När rytmen haltar. När flytet blir stört.

Det är en träningssak att öva på att acceptera sådant här. Att lära mig att känna lugnet trots sådant här. Att kunna vila i det oförutsedda.

Skjutsade barnen till kompisar idag. Stannade till på Team Sportia. Spanade bland annat in dessa.

Köpa eller inte köpa, det är frågan? Har ni provat?




 

 


Ändrade helgplaner



Idag skulle vi vara på innebandy hela dagen och skulle avsluta på Skeppet i Piteå med lek och middag.

Det blev inget av det. När migränen hade lugnat ner sig slog magsjukan till för oss vuxna. Ligger i soffan med magont och feber idag och kurerar mig.

Tack till er som hjälpt oss idag så att dagen går ihop!

Jag hade så gärna varit på plats och hejjat på min innebandykille. Blir inte som man tänkt sig ibland.


Corpo by Cerboni, alla kroppars lika värde.

 
 
I veckan kom min beställning från Corpo by Cerboni, mot kroppsideal, ätstörningar och självskadebeteende och idag invigde jag det här underbara halsbandet.
 
 
 

 

CORPO BETYDER KROPP PÅ ITALIENSKA.

corpo smycke anorexi bulimi ortorexi skönhetsideal

Vi föds alla i en kropp och alla är vi helt olika och unika. Din kropp passar just dig och dina behov. Det spelar ingen roll om du är lång, kort, smal, tjock eller om du saknar armar och ben, det enda som spela någon roll och betyder något är att ge din kropp kärlek och tacksamhet för att just den är som den är.


CORPO BY CERBONI är varumärkesregistrerat och har en designskyddad symbol där den ena armen är lång och den andra armen kort det samma gäller benen. Det här syftar på att ingen är perfekt utan alla är vi olika och har olika hinder i livet. Då du lär känna din kropp och älskar den så kommer den leka vidare med dig. Sluta jämföra dig med andra och börja lyssna på ditt inre, dina behov och dina drömmar för det är då din kropp och själ kan leva optimalt.



 

 
 
Självklart känns det bra att bära detta halsband! Jag är tacksam över min kropp och allt den klarar av. Idag kan jag säga att jag trivs i min egen kropp och verkligen mena det, och jag känner mig fri istället för fången i den. Det känns stort!
 
 

 

 


Kvällens sista sång

 
 
Ikväll har jag varit på Tomas Ledins show i Coop Arena här i Luleå, en julklapp från min bror. Jag väntade och längtade efter den låt som jag älskar, älskar, älskar. Redan första tonerna i den får mig att falla som en fura varje gång. Nästintill bli knäsvag. Himmel så jag har lyssnat på denna genom åren.
 
 
Ikväll fick jag bara höra fragment från den låten och när ridån gått ner kände jag fortfarande en längtan. Den får bli kvällens sista sång. Snart tystnar musiken.
 
 
 
 
 
 

Tacksam

 
 
Idag har jag haft huvudvärk/migrän från morgon till kväll. Blev värre ju längre dagen led och när jag kom hem blev det än värre. Migräntabletter, resorb, vatten och vila har gjort det något bättre.
 
 
 
 
Jag känner mig tacksam över att ha haft möjligheten att vila här hemma och att min snälla far ryckte in och hämtade dottern från träningen så jag kunde stanna hemma och vila. De är hemska de här dagarna när det blir så här. Det är en plåga bara att ha på sig glasögon. Vanligt prat liksom ekar i mitt huvud. Lyckligtvis vet jag att det går över.
 
Imorgon är en annan dag och jag hoppas att den kommer att bli mycket, mycket bättre!
 
 
 
 
 
 

If I should have a daughter

 
 
Just så börjar Sarah Kay sin inledning på sitt framträdande. Fullkomligen amazing. Fantastiskt. Så in i nordens snyggt formulerat och jag gillar metaforer. Jag älskar träffsäkra metaforer.
 
 
 
Hon fick stående ovationer när hon framförde detta 2011 på TED. Fullt förståeligt. Detta är helt enastående.
 
 
 
 
 

Bokat och klart!


Nu är det bokat och klart! Jag syftar på flygresan till Stockholm och ABK:s rikskonferens som äger rum nästa helg. Ska bli roligt, trevligt och intressant, särskilt då det var längesedan jag kunde delta i en träff i huvudstaden.

Boende är inbokat på hotell i Solna Centrum, närmare bestämt hos min storebror.

Är så glad över mitt engagemang i Abk. Glad och stolt över att vara en del av gemenskapen i föreningen.




Träningskläder


Dagens vill ha är lite nya träningskläder. Känns som att jag går runt på samma, samma hela tiden. Vill ha nytt.

Kanske bör passa på medan Nike-shoppen på gymmet erbjuder 25 procent rabatt?

Behövde dessutom en till sport-bh vilket inte är det lättaste att hitta. Tvättmaskinen går varm med favoriten. Med gott om kvinnliga former gäller det att satsa på en riktigt bra som fyller sin funktion.

Lite nya löparkläder behövs också, linnen, tights, shorts- you name it!

Ja, ni hör ju. Behövs lite shopping snart.





Vuxna förebilder

 
 
 
 
 
 
Kom ihåg vilka viktiga förebilder vi vuxna och vi föräldrar är för barnen.

De ser hur vi förhåller oss till maten och till ätandet. Det hör och de ser. De noterar även nyanser i det som sägs och de som sker. Tabubelägg inte vissa livsmedel, dela inte in i nyttigt och onyttigt, bra och dåligt.

Släng ut vågen ur hemmet och visa att vårt värde inte sitter i vikten. Banta aldrig i barns närhet. Vi är inte vår vikt och vikten är endast en siffra. Barn ser och barn hör och barn tar in även nyanser i det som sker.

Är du inte tillfreds med dig själv och din kropp, hjälp dig själv och dina barn genom att jobba målmedvetet för att bli det. Det finns alltid en väg bort från det.

Vi är alla vackra som vi är-glöm inte det!
 
 

Frisk och fri-att klä sig som man vill!

 
 
Att klä sig själv som du vill, precis just exakt som du vill och ha på dig det du trivs i- gör du det?
 
 
Det kan låta som en enkel och självklar sak, men är långt ifrån självklart om man inte trivs med sig själv och sin kropp, när livet inte är i balans. 
 
 
Väljer du kläder i frihet? Utan att behöva bekymra dig om hur du och din kropp ser ut i just de kläderna, hur kroppen känns i kläderna du bär, hur den ser ut?  Bär du kläderna utan att behöva rätta till dem, dra upp byxorna gång efter gång, snegla på din mage och se hur den ser ut? Och så vidare. Jag skulle kunna fortsätta länge till.
 
Åh, så jag har varit där. Så länge och så mycket. Det är en boja att vara fast i det där. Ett fängelse. En fångenskap svår att ta sig ut ur, men det är inte alls omöjligt.
 
 
Dagens instagrambild vittnar om friheten att kunna klä mig i kläder jag älskar och trivs i, utan att försöka gömma mig och min kropp. Jag älskar klänningar och trivs nog egentligen allra bäst i klänningar och kjolar. Och jag älskar färg-färger mig mig glad.
 
.
 
 
Figurnära går alldeles utmärkt när jag accepterar mig själv och min kropp. Den är bra som den är och för en massa bra saker med sig. Den orkar en massa saker och ser till att jag får uppleva sånt som jag vill uppleva.
 
Det fanns så mycket med kroppen jag inte kunde acceptera och så mycket jag ville förändra. Många känner nog igen sig. Jag lovar, lyckan sitter inte i vikten.
 
 
 
 
Min inre frid är större, så mycket större, idag än när jag vägde så mycket mindre. Tro inte att en annan siffra på vågen kommer att göra dig lyckligare.
 
 
 
 
 

November rain och musik som får mig att känna

 
Inte bara det skrivna ordet får mig att känna, stanna upp och fångas av det jag förnimmer precis just nu. Så är det även med musiken. Måste lyssna och känner det i hela kroppen. Älskar det. Musiken, känslorna och ingenting annat.
 
De här två låtarna från Guns N' roses har så många år varit två av mina favoriter. Älskar dem än. Så bra. Så, så bra.
 
 
 
 
 
 
 
 

Att ta sig ur en tränings- och ätstörning

 
 
När jag skrev om träningen en dag och om mitt nya förhållningssätt till träningen, mig själv och min kropp fick jag ett fråga:
 
 
"Hur tog du dig ur beteendet?"
 
 
 
Det är en förhållandevis stora fråga som inte kan svaras på i enstaka rader. Jag hade professionell hjälp under många år av många olika yrkeskategorier och var i långa perioder under behandling i såväl öppenvård som dagvård. Utan det hade jag aldrig blivit frisk.
 
Jag har hela tiden haft människor omkring mig som stöttat mig och som funnits där för mig oavsett hur jag mått, de som faktiskt såg mig personen Jenny bakom sjuksomshelvetet. Fantastiskt mycket värt att ha friska människor omkring sig som inte lämnade mig i sticket. Det fanns även de som vände ryggen till också, men jag känner ingen sorg för det längre. Jag stod aldrig helt ensam, även om jag kunde känna mig ensam. Ensam, vilsen och förtvivlat rädd.
 
 
I den här artikeln kan kan läsa en del om min historia och då framförallt relationen till träningen.
 
"..... överdriven, tvångsmässig träning inte har något med disciplin eller duktighet att göra, motionerandet är inte längre roligt eller något man gör av egen vilja. Den drabbade är i stället slav under motionerandet och förbrännandet och livet handlar till slut bara om vad man ätit och om man tränat tillräckligt."
 
För att bli fri frän den där demonen som sade åt mig att jag måste förbränna ALLT jag stoppat i mig behövde jag sluta träna. Försöka bryta det där tvånget som var så starkt. Jag måste själv komma till insikten, för trots förbud från behandlare slutade jag inte förrän jag insåg att JAG måste välja helst själv. När jag lurade andra lurade jag i själva verket mest mig själv.
 
".... Det handlade om hur jag vill ha mitt liv och jag bestämde mig för att jag VILL kunna fika när jag går på café med mina vänner och jag VILL kunna gå på badhus med mina barn och leva ett helt normalt liv. Jag valde att inte gå mer längs den sjuka vägen utan välja den friska."
 
Jag behövde vila. Lyssna till kroppen så in i nordens mycket och länge. Vila. Verkligen bara vara och inte tro på att tankarna spelade mig något annat än ett spratt när de sade åt mig att jag kunde träna av rätt skäl. Vila.
 
Tillfriskna. Äta. Gå upp i vikt och jobba med det som jag verkligen behövde jobba med. Acceptera mig själv och min kropp och inse att normalvikt var menat även för mig och förstå att jag inte skulle bli tjock av ett normalt ätande oavsett om jag tränade eller inte. Oavsett hur jag kände mig.
 
Oavsett hur stor, tjock och klumpig jag kände mig måste jag inse att det bara var tankar. Inte träna bort obehaget. Inte svälta bort obehaget. Stanna upp i det och härda ut. Tids nog lättar det och det gjorde det.
 
Sedan när jag kommit förbi allt det där. Då-först då har jag närmat mig träningen och funnit lusten och glädjen med den. Då är inte alls i närehten som nu. Då var det tvång, ångestdämpning, straff och så vidare. Så mycket smärta. Idag är det raka motsatsen.
 
Möt det svåra.  Ut med vågen. Lita på dig själv och din egen kropp.
 
 
 
Idag kan jag sitta på ett café och njuta av det godaste fikat av de alla, en stor chokladboll och en stor laktosfri cappucino. Underbart!
 
Bara fråga mer om ni undrar över något!
 
Kärlek och värme till er!
 
 
 
 
 
 
 

Tröstande, lugnande, peppande ord

 
 
Det är långt ifrån en hemlighet. Jag älskar ord. Jag är lite av en ordsamlare. I perioder har jag haft en liten bok vid min sängkant där jag kunnat skriva upp ord jag kommer på. Ord jag vill notera ner för att inte glömma dem till morgonen därpå. Det kanske är dags att börja med det igen för jag vet inte hur ofta jag kommer på något jag vill minnas just när jag lagt mig i sängen. Det är liksom som att kreativiteten får ny kraft just då.
 
 
Ord kan verkligen betyda mycket för mig. Trösta, lugna, peppa. Precis som musik.
 
Förtröstan. Det är vad jag känner när jag läser orden jag idag läste på Maria Helanders fina blogg.
 
 
 
 
Liksom en det kommer att ordna sig-känsla över orden.
 
 
Det är inte på något sätt så att det friska livet betyder att allt alltid är en dans på rosor. Konsten i det friska livet är att inte ta till gamla tiders destruktivitet för att hantera divsere svårigheter. Det handlar om att välja nya vägar och hålla sig kvar på dessa nya och rätta vägar. Hålla fokus på vad som är rätt för just mig. Kunskapen som erfarenheten fört med sig hjälper till att se fallgropar på ett sätt som jag inte gjort förut.
 
Men ändå, livet går upp och livet går ner. Sådant är livet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Stockholm, ABK och en dröm jag drömde

 
 
Det närmar sig resa till Stockholm för rikskonferense med ABK. Ser verkligen fram emot att åka ner. Jag har missat såväl träffen i höstas, som konferensen förra våren så det här känns riktigt bra.
 
Här uppe i norr är det ganska ensamt emellanåt också, så det ska bli riktigt roligt att träffa andra engagerade från landets olika delar. Jag brinner, brinner, brinner för detta och är verkligen så glad att vara en del av föreningen.
 
Ikväll ska jag kika runt efter flygbiljetter inför helgen i Stockholm, mindre än två veckor kvar nu.
 
 
 
 
Jag hade en dröm för inte så många nätter sedan som verkligen berörde mig. Jag mötte en tjej som jag vet har har en ätstörning, men är på bättringsvägen. Vi hade ett fantastiskt samtal, ett så fint möte. Hon tvekade, vacklade och var rädd. Vi höll varandras händer, såg varandra i ögonen och jag kunde berätta om alla mina tvivel, om alla mina rädslor om all min ambivalens genom åren. Om min rädsla att lämna sjukdomen.Jag kunde berätta att jag tog mig igenom det, trots allt det där Hon kunde känna tillit sade hon. Hon kunde hoppas och tro.
 
Den drömmen kändes. Den dröjde sig kvar. Den dröjer sig kvar. Att jag kan hjälpa någon att få hoppet tillbaka och tron på att det är möjligt att bli frisk, det är värt så mycket.
 
 
 
 

Meditation challenge



Nu har jag registrerat mig för 21 dagars meditation. Ser så mycket fram emot det! Minns hur jag älskade förra utmaningen och hur mycket gott det förde med sig. Det fick mig att må så bra. Orden "go within" var så rogivande. Då visste jag att det är bara jag med mig själv en stund framöver.

Med några enkla klick kan du registrera dig för att kunna ta del av de olika dagarnas meditationer. Varje dag brukar ha sitt eget tema. Underbart!





Lyssna till din kropp, bloggtips och barfotaspring

 
 
På bloggen Vi startar ett marathon kan man hitta den här bilden och andra peppande och härliga bilder med text till.
 
 
 
 
Min nya omslagsbild på Faceook kommer bland annat från den bloggen och den ser ut så här:
 
 
 
 
Kan varmt rekommendera ett besök på bloggen! Två killar som startar ett nytt marathon i Sverige. Inspirerande inlägg som ofta är lite i min stil. Lite eftertänksamhet sådär, reflektioner som öppnar vägar för lite friare tänk istället för att slå fast absoluta sanningar.
 
Han utan skor springer barfota så fort det är över 0-strecket. Häftigt och inspirerande! Lockande att prova springa barfota. Älskar att träna barfota, men har inte ännu löptränat utan skor. Här kan du läsa hans ord om att springa utan skor. 
 
 
 

Mål med träningen och Blodomloppet

 
 
Idag har jag anmält mig till Blodomloppet 29 Maj i Luleå 10 km distansen. Jag har inte sprungit ett milslopp sedan gymnasiet, vilket ju är ett bra tag sedan nu. Då låg jag på en nivå som tänker klara mig över nu. Då hade jag egentligen inte förberett mig väl, utan sprang med skolan i Gymnasieutmaningen för att det ingick.
 
Nu är det nya tider.
 
 
 
 
Nu tränar jag målmedvetet för att springa 1 mil non-stop i första hand och i andra hand klara av mitt eget tidsmål. Tidsmålet är egentligen inte helt spikat och kan komma att ändras med tiden.
 
Lusten har funnits ett tag, men det var egentligen på nyårsafton jag bestämde mig. Jag ville springa och jag ville utvecklas. Att ha löpare i sin närhet har varit inspirerande och peppande. Jag ville se om jag kunde påverka min övertygelse om att jag inte är en löpare. Jag ville se om jag också kan. Sedan början av januari har jag sprungit regelbundet, med ett mål att springa 3 dagar i veckan och det har jag klarat av med råge. Klart att jag också kan!
 
Känner mig glad, målvedveten och stolt över mig själv. Det känns så skönt att ha detta mål och att jag också kan uttala det. Jag vågar ha ett mål och jag vet att jag kommer att klara milen och jag är inte orolig över att inte  uppnå mitt tidsmål. Då kanske det sker nästa gång. Eller nästa gång.
 
Jag vet att jag inte kommer att klandra mig själv eller straffa mig själv på något sätt. Jag vet att jag kommer att kunna förlika mig med det, även om jag skulle vara besviken till en början.
 
När jag anmälde mig kunde man välja att kryssa i en ruta för att inte finnas på Internet efter loppet med namn och tid. Nej, nej, nej! Låt ingen se min tid, hade mitt gamla jag skrikit för full hals. Hemska värld. Nya tider betyder nya vägar. Jag kryssade inte i den rutan. Ett stort steg från förr, men nu är nu och det är i nuet jag vill leva.
 
Idag blev det ett besök på gymmet med 7 km på löpbandet. Nöjd och glad och jag kan så mycket om jag vill-älskar den känslan! Utmanade mig själv lite extra idag och klarade den utmaning jag tog mig an.
 
Bara friskt, bara sunt och jag har ingen tanke alls när jag springer på förbränning och ingen tanke efteråt på vad jag har gjort mig av med. Jag har inte några tankar om att jag får äta si eller så när jag springer så mycket och inga som helst tankar om att träningen förstörs av att jag äter något visst.
 
 
 
 
Under sportlovet blev det utelöpning på eftermiddagarna. Den här dagen fick 5 km i halka, snöblandat regn och blåst att känna mig så här. Bilden säger allt antar jag.
 
 
 
 
 

Ett stort paket med kläder


Idag hämtade jag ett stort paket med vår- och sommarkläder från Hennes och Mauritz. Så mycket fint, men som vanligt hittade jag mycket mer snyggt till tjejen än till killen.

Hon hade kryssat för en hel massa och en hel del av det har kommit nu. En mycket glad och nöjd tjej går igenom de nya inköpen!






Bloggproblem och söndagstankar

 
Lite frustrerande att komma hem och inse att det går bättre att blogga från mobilen än från datorn. Brukar vara tvärtom. Jag får inte alls upp alla de verktyg som brukar finnas tillgängliga såsom HTML, fetstil/kursivt och så vidare. Infoga bilder från datorn strular också. Sidan är färdig, men innehåller fel. Ja, jag märker det och kan bara hoppas det ordnar sig snart.
 
Svårt att länka, svårt att att lägga ut klipp och så vidare. För att inte säga omöjligt.
 
Söndag och jag klurar på om jag ska bege mot gymmet på eftermiddagen. Imorgon är arbetsveckan igång och veckan är fylld av aktivieteter och desto svårare att ta sig iväg. Kräver i alla fall mycket mer planering. Jag är sugen på en ny utmaning på löpbandet och kan hända det sker idag. Ha en fin söndag kära bloggläsare och vänner!
 
 
 
 
 
 

Mål och drömmar


Yes, så här är det! Jag älskar de här orden.

Älskar känslan av att ha mål. Peppande och tydligt. Målet blir också en påminnelse om att det jag vill faktiskt också är dit jag är på väg och något som är möjligt.




Ord till dig som kämpar


De här orden är till dig som kämpar. De här orden är till dig som tvivlar, men som kämpar mot ett friskt liv i frihet.

De här orden är till dig som är fast i en ätstörnings klor eller på annat sätt är drabbad av ohälsa. De här orden är till sig som kanske ha ena foten i friskheten och andra foten kvar i sjukdomen.

Det tar tid att bli frisk. Många tvivel, många rädslor och mycket ångest på vägen. Men till slut, när du är i mål kommer du känna och veta att det var värt allt. Jag lovar. Det är värt all smärta och alla steniga vägar. Det är värt all gråt, varenda tår som förtvivlat runnit nerför kinderna.

Jag tvivlade och blev frisk ändå-det kan du också!




Hemma igen


På hemmaplan igen. Känns skönt.

Jag har en hel del planer och projekt jag vill ta tag i och det gör jag bäst på hemmaplan.

Idag beger jag mig mot gymmet, den av de två i stan jag tränar på minst. Men dock så bra att kunna åka dit även när det andra är stängt. Bara ta med medlemskort så kommer man in. Löpning inomhus idag känns skönt.




RSS 2.0