mindfulnessmamma

 

 

Frihet är att bära vilka kläder man vill och känna sig trygg och bekväm i sin kropp. Frihet är att faktiskt inte längre bry sig om vilka siffror som syns på storlekslappen, utan att veta att det inte spelar någon roll. Frihet är att ha rensat ut för små kläder från garderoben. Det är att ha gjort sig av med en boja som är tung att bära.

 

Idag vet jag att det verkligen är så att storlekarna också varierar mellan olika klädmärken och modeller och att det inte är något självändamål i sig att kunna komma i en speciell storlek. Jag är inte mer lyckad för att jag passar i en viss storlek. Den tillfredsställelse jag förut kunde känna av att ha en viss klädstorlek var inte långvarig. Det var bara en falsk lycka som snart svärtades ner av nytt missnöje och mörka tankar.

 

Frihet är att kunna ha på mig mitt absoluta favoritplagg, klänning, utan något som helst fokus på fel hos min kropp. Det är inget fel på min kropp. Den ser ut som den gör och den passar bra i de kläder jag väljer att ha på mig. Jag väljer kläder jag trivs i och som passar mig och min kropp.

 

 

 

 

Frihet är att inte vilja gömma sina kvinnliga former i de kläder jag bär, att inte fundera på att magen inte är helt platt eller att brösten ser för stora ut. Jag behöver inte bekymra mig över om rumpan ser för stor ut när jag går genom en folksamling eller heller våndas över att jag inte täckt mina överarmar. Jag är kvinna och har kvinnliga former som ser ut just så här på mig.

 

Frihet är att inte behöva rätta till kläderna ständigt och jämt för att se mindre tjock ut, för att tankarna och känslorna säger att det är just det jag är. Jag vet också att mitt värde inte sitter i min storlek.

 

Idag när jag tog på mig min allra nyaste klänning sköljdes jag över av all denna härliga frihet. Det är en frihet som kan te sig som något självklart för somliga, men långt ifrån för alla. Men jag vet, att även den som tvivlar kan uppleva den frihet jag beskriver.