De dök bara upp hos mig de här orden-helt självklara-idag när jag öppnade skåpet och tog en godis av de som fanns kvar från igår.

Och det kan jag tala om gott folk och mina vänner-det är en frihet att känna så. Idag är det så mycket frågan om att man inte borde att man skulle hålla sig borta ifrån och att man ska kunna klara av att vara utan. Ja, ni förstår vad jag menar. Man är duktig för att man står emot.

Och jag skulle kunna skrika ut till hela världen att jag inte vill vara sockerfri! Jag vill inte vara med i det sockerfria uppropet. Jag vill njuta av sådant jag tycker är gott. Jag tycker det är en så stor njutning att till exempel gå ut och fika och äta en stor chokladboll till kaffet eller att njuta av en god glass en varm sommardag. Att öppna skåpet hemma och ta något gott bara för att jag är så sugen är en vardagslyx och ingenting annat.

Jag tror inte på att döma sig själv, jag tror inte på förbud, kompensationer, belöningar eller bestraffningar när det handlar om ätande. Man kan äta allt-men inte alltid är ord jag bär med mig i livet. Naturligtvis ska det vara balans med detta såväl som med allt annat, men balansen för mig är inte att vara utan bara för att man borde.

Man borde njuta av livet och livets goda-det är vad man borde och för mig ingår goda ätbara saker i detta! Lättare sagt än gjort detta kan tyckas kanske, men jag kan lova att det var betydligt mer komplicerat med förbud, kompensationer och kontrollerande.