Ikväll sänds första avsnittet av TV-serien Mammor och minimodeller på TV3, serien där man får följa sex mammor med döttrar från Malmö, Göteborg och Stockholm. De har alla blivit antagna till modellskolan Cute Kids. Alla flickorna som medverkar är mellan 7 och 10 år.

Utan att ha sett programmet kan jag konstatera, att detta inte känns bra. Inte bra alls. Jag både tror och hoppas att det kommer att bli en debatt kring sådana här program. Tyvärr går utvecklingen allt mer mot att det som finns för vuxna, ska också finnas för barn.  Det som kvinnor klär sig i  och det kvinnor gör, börjar allt mer även gälla för flickor, ja barn. Har vi ett Top model för vuxna-ska det såklart finnas ett för barn också. Eller så är det just det som inte borde finnas. Inte under några omständigheter.

Att gömma sig bakom ett Mitt barn vill eller Det är hon själv som vill det här tycker jag är att göra det alltför lätt för sig som vuxen. Det faktiskt att överlåta beslutsrätten till ett barn och avsäga sig det superviktiga vuxenansvar vi faktiskt har. Anser jag. Barn ska vara barn, tycker jag. Punkt slut.



Bilden kommer från TV3.


En av mammorna berättar att  hennes flicka är mycket intresserad av kläder och smink, en annan är övertygad om att hennes dotter kommer att bli en stjärna, frågan är bara inom vilket gebit. Hon tränar sin dotter i att posera framför kameran i hemmet och tar hjälp av kompisar för att sminka och styla sin 9-åriga dotter.

Ytterligare en mamma tycker att dottern är en självklar stjärna, men att hon behöver mammas fasta hand för att uppnå sin potential. Men modellskolan är egentligen underordnad större mål för dottern, som ska bli något fint som advokat eller hjärnkirurg.

En av mammorna har som enda mål att dottern ska bli lycklig och dottern ska själv få välja vad hon vill göra, en annan kommer aldrig pressa sin dottern själv inte tycker är roligt. Ett par ljusglimtar bland alla uttalanden om planer om framgångsrika döttrar som ska bli klart lysande stjärnor på kändishimlen-men oavsett uttalat mål hos föräldrarna så är det ju den vuxnes beslut att anmäla sin dotter till ett sådant här program, oavsett hur man försöker få det att låta.