mindfulnessmamma

Kyla, den bistra bitande kylan är här. Igår kväll var det - 20 grader och jag tycker inte om det.



Den stora utmaningen för mig med bister vinterkyla är att inte låta mig påverkas negativt  av den, att inte låta den påverka humöret. Det sitter i tanken, i inställningen, i graden av acceptans. Det är vad som avgör hur denna bistra kyla ska påverka mig. Jag tycker inte om den, jag vill helst vara utan den, men samtidigt kan jag inte alls påverka antalet minusgrader. Jag kan inte på något sätt styra över dem. Inte alls.

Det jag däremot kan påverka är hur jag ska förhålla mig till kylan. Det kan jag helt och hållet styra. Jag väljer bort utevistelse som jag faktiskt kan välja bort, när det är väldigt kallt ute. Vid den utevistelse jag faktiskt inte kan komma ifrån klär jag mig varmt och ger mig ut och försöker att inte tänka så särskilt mycket på hur kallt det faktiskt är.

Sådant som känns mindre angenämt har ändå ofta något positivt gömt i sig, så även kylan.
Positiva saker med kylan är för mig:

-Vackra vintervita gnistrande träd.
-Knarret under skorna när jag går utomhus.
-Den uppfriskande känslan som ändå kylan ger.
-Det härliga i att komma in i värmen efter att ha varit ute i kylan.
-Utan kylan skulle jag inte uppskatta mildare väder på samma sätt.

Vad hittar du för fördelar med riktigt kallt väder?