mindfulnessmamma

Snart är det här året slut och ett nytt år tar vid. Siffror i årtalet byts ut, ingenting radikalt måste ske, om vi inte vill det. Om vi vill ha förändringar mår vi nog ofta bra av successiva förändringar. I de flesta fall.

Folk ger nyårslöften till höger och vänster, ofta inte löften som är särskilt svåra att inte lyckas infria. Vi är inte alla gånger särskilt vänliga mot oss själva. Ibland ter sig nyårslöften som något vi ger, utan att egentligen vara inställda på att klara av att uppfylla dem. Löften för mig är i alla fall något som ska försöka hållas, till i alla fall nästan vilket pris som helst. Om jag inte tror att det är möjligt avger jag inga löften. Nyårslöften avger jag inga.

Hur vill vi leva, hur vill vi ha det? Villka är våra mål och vilken riktning ska vi färdas i?

Det handlar om att bestämma sig. Om rökaren vill sluta röka gäller det att bestämma sig-med eller utan nyårslöfte. Vill du börja röra på dig mer för din hälsas skull, är det möjligt med eller utan nyårslöfte. Det är bara att bestämma sig och göra det som krävs för att ta sig dit vi vill. Inte därmed sagt att det alltid är lätt, smärtfritt eller ens går snabbt. Sällan finner vi genvägar i livet och kanske är det just då vi vänder om, när vi börjar vackla i motvinden. Vinden vänder, men kanske långt senare än vi önskar.

Vi önskar varandra, våra nära och kära, ett gott slut och ett gott nytt år och även de vi möter som vi nästan inte eller inte alls känner. Hon som sitter i kassan i affären där vi handlar, taxichauffören eller någon vi möter i nyårsnatten.

Om vi skulle tacka oss själva för det gångna året en gång för varje gång vi önskar någon annan ett gott slut på det gamla året, tacka oss själva för det vi gjort bra. Om vi kunde förlåta oss för det vi inte är så tillfreds med att vi gjort under året, ta med oss det vi vill bära vidare, lämna det vi vill lämna kvar.

Om vi kunde önska oss själva ett gott nytt år för varje gång vi önskar någon annan det, kanske tänka igenom vad som varit bra för oss under året, vad som varit bra för oss själva, vad vi lärt oss.

Om ett litet uns av det vi under slutet på året önskar så många andra kunde vändas mot oss själva, som en önskan om ett nytt fint år för oss själva, gynnar det inte bara oss, utan också alla de medmänniskor som vi faktiskt önskar detsamma.

Till sist, blir inte det nya året många gånger just så gott som vi gör det?