Det blev en fin kväll, precis som jag skrev tidigare att det skulle bli. Det blev en lugn, mysig och trevlig kväll det här. Det här årets sista aftnar har blivit så fina och avslappnade, fyllda av varande. När görandet får stå tillbaka för varandet kommer själva görandet mer av sig självt. Inget görande för görandets skull.

När vi gör det vi gör just för att vi vill får det en helt annan kvalité. Innebörden av det vi gör blir en helt annan, det känns innanför huden på oss. Känslan dröjer sig kvar, inte på något sätt tränger sig på, utan vilar sig kvar.

Det här är någonting jag kommer låta fortsätta prägla tiden som kommer. Det här tar jag med mig in i det nya året. 2011 mår bra av att lite mer varande mitt i alla görande som präglar vår tid.