mindfulnessmamma

Jag blir glad när jag upptäckter att det skrivs mer och mer om psykisk ohälsa, att fler och fler vågar berätta om sina svackor i livet som har kunnat innehålla till exempel depression eller ångestproblematik. Det förkommer och man ser inte utanpå vem som drabbats eller vem som kommer att kunna drabbas.

Jag vet att det finns de som är säkra på att de inte skulle kunna drabbas av psykisk ohälsa, att de är alldeles för starka för det.

Styrka, förnuft och klokhet är inte alltid starkare än kaos, kris och sjukdom. Så är det bara.

I helgens Klick-bilaga till Aftonbladet finns det en artikel om kändisars kamp mot mörkret, depressioner, ångest och självmordstankar.

Det som det talas om blir till slut mindre tabubelagt. Jag är glad att de här svårigheterna får fler namn och ansikten.

Bland annat delar Takida-medlemmen Robert Pettersson sin historia om livet med sina inre demoner:

"Det är så jäkla svårt att ta på. Jag är en känslig människa och har varit det hela mitt liv. Jag har inget pansar som är svårt att ta sig igenom. Jag hanterar inte stress på bästa sätt."

Jag fastnade för Caroline af Ugglas ord. Hon har många års erfarenhet av depressioner och ångest.