mindfulnessmamma

Till dig som är/har varit sjuk i en ätstörning

Kategori: Ätstörningar

 
 
Det här är riktat till dig som är sjuk i en ätstörning och till dig som varit sjuk, men som är tillfrisknad och alltså har tagit dig igenom sjukdomen, över till den friska sidan.
 
Jag funderar en del kring tillfrisknades personers betydelse för den som är sjuk. Det här är något jag tror väldigt starkt på, att tillfrisknade personer kan vara goda förebilder för den som fortfarande är kvar i sjukdomen, men jag är helt övertygan om att den tillfrisknade måste vara helt, helt frisk och verkligen fri!
 
Du som läser, om du skulle vilja dela med dig av dina tankar till mig vore jag väldigt glad! Jag filar på en artikel om detta och naturligtvis kommer dina ord vara helt anonyma.
 
Vad har du för tankar kring tillfrisknade personer som förebilder för den som är sjuk?
Vad är din erfarenhet?
Du som är drabbad, hur ser du på om du skulle ha möjlighet att få ha kontakt med en tillfrisknad person?
 
Jag tar tacksamt emot era tankar! Dela med dig i kommentarsfältet eller skriv en rad så mailar jag dig!
 
 
Och du, kom ihåg:
 
 
 
 
 
 
 

KOMMENTARER:

  • Jessika säger:
    2013-01-27 | 21:33:37

    Klok som vanligt är du! Skall försöka fundera ut lite frågor :). Hoppas du får en bra vecka med mkt positiv energi!

  • Sara säger:
    2013-01-28 | 08:58:14
    Bloggadress: http://resanmotsundvikt.blogspot.com

    Jag tror att det hjälper att möta en person som är frisk (helt frisk) för en som jag, en som kämpar för att bli frisk. Själv läser jag många bloggar och inspirerars av numera friska människor. Samtidigt trillar jag in på en blogg av en person som säger sig vara "frisk" kan jag triggas av tankarna.

    Var och mötte två person från en ab-kontakt en gång och en av dem var helt och hållet frisk och gav en många vettiga tankar. Den andra var sjuk fortfarande men sa och vidhöll att hon var frisk. Men hon "kunde inte" äta onyttig mat (det var ju inte gott...) och tränade enormt mycket/mani på det. Jag kan tycka att visst ska man kunna få äta nyttigt och träna men inte maniskt då är man inte frisk. Att möta henne gjorde mig inte gott, samtidigt så väcktes tankarna om vad det innebär att vara frisk.
    Oj, långt inlägg :)
    Kramar

    Svar: Tack för ditt svar och för att du delar med dig av dina erfarenheter! Jag förstår verkligen att det inte gjorde dig gott att möta en person som sade sig vara frisk men inte i själva verket kanske var helt fri. Men så bra att du ändå kunde få en del tankar om vad friskbegreppet egentligen står för!
    Är det okej om jag citerar dig i en artikel, naturligtvis anonymt om du vill det? Annars namn-ålder eller kön-ålder? Eller precis som du vill.

    Tack igen!
    Mindfulnessmamma

  • Jennie säger:
    2013-01-28 | 10:06:26

    Håller med dig helt. Tillfrisknade kan vara stora förebilder - om de verkligen är friska och fria.
    Det räcker inte med att ha tagit sig till "normal" för i dagens samhälle anses det normalt att oja sig om man ätit "för mycket", säga "nu får jag springa x kilometer extra" när man tar en bit tårta, beklaga sig över att det blev för mycket julmat, köpa kläder som ska dölja "problemområdena" på kroppen, med mera, med mera. Inte heller är det helt bra med någon som gått från att misshandla sin kropp och själ med svält/hetsätning och nu kommit i sådan harmoni och måste "för min egen skull" yoga varje morgon och bara äta mat utan tillsatser och aldrig dricka kaffe ... kanske bra för henne/honom men det väcker lätt det dåliga samvetet och skuldkänslor hos en person med aktiv ätstörning.
    Någon som på riktigt äter det hon/han vill och behöver, känner hunger och mättnad, rör sig för att det är roligt och skönt, har sunda vanor men får inte panik om hon/han gör avsteg från sina rutiner - en sådan person, som tänker mer på annat än på mat, motion och utseende, den personen är däremot bara befriande att umgås med.

    Vad bra att du tar upp det här!

    /Jennie

    Svar: Tack för dina synpunkter! Verkligen stort tack! Jag förstår precis vad du menar med att man verkligen måste vara helt och hållet fri för att vara en god förebild. Det är så viktigt tänker jag.
    Är det ok att jag citerar dig i en artikel och naturligtvis anonymt om du vill det? Annars namn-ålder, eller kön-ålder?
    Mindfulnessmamma

  • Hanna säger:
    2013-01-28 | 13:33:22
    Bloggadress: http://hannabrunnegard.blogspot.com

    Jag kan inte annat än att hålla med dig!

    För att kunna agera förebild, vara till hjälp och eller stöd så måste man vara helt frisk, helt fri som du säger. Det är precis som din, även min övertygelse.


    Du är så Bra Jenny... får man läsa artikeln sen? Skönt att du är frisk från din förkylning nu med <3

    Kram (jag läser allt men är dålig på att kommentera - flåt, för jag vill kommentera mer egentligen)

    Svar: Tack snälla du! Artikeln kommer i medlemstidningen om den blir bra =)
    Mindfulnessmamma

  • johanna säger:
    2013-01-28 | 16:52:58

    jag delar gärna med mig av mina erfarenheter av att själv som sjuk ha kontakt med förebilder genom abk´s mentorskap. det har givit/ger mig väldigt mkt att få prata med någon som vet precis vad det är jag går igenom (även fast allas resor in i och ut ur en ätstörning ser olika ut) och att faktiskt se att det går att inte bara bli frisk utan HELT FRI. det levande beviset är starkare än många kloka ord, även fast det behövs de också ;)

    Svar: Tack för dina ord! Är det okej att jag citerar artikel i medlemstidningen? Naturligtvis anonymt eller om du vill med namn, ålder eller kön-ålder?
    Mindfulnessmamma

  • Sara säger:
    2013-01-29 | 08:13:39
    Bloggadress: http://resanmotsundvikt.blogspot.com

    Hej
    Det går jättebra att citera mig ifall du vill :). Går bra med namn (Sara) och ålder, jag är numera 32 år.
    Vill jättegärna läsa artikeln sedan också
    Kramar

    Svar: Klart du ska få! Ska se till att du får det. Om du skulle "våga" vara med på bild är det ännu mer levande.
    Mindfulnessmamma

  • Jennie säger:
    2013-01-29 | 11:42:06

    Hej, du får gärna använda det jag skrev men om det är ok så hänvisa till min signatur "Jennie" (vill inte ha med mitt riktiga fullständiga namn). Jag är 30.

  • Jota säger:
    2013-01-30 | 07:08:08

    För min del fungerar det iaf som inspiration och hopp att läsa om det som levt som jag gör och nu är helt fria.
    Sjukdomen är ju ganska bra på att tala om att man ändå aldrig kommer få något bättre, att tåget har gått liksom. Men att läsa om andra som lyckats ta sig ur detta ger iaf mig framtidstro. Och det är iaf min stora drivkraft.

    Lev väl och njut av stunden
    Kram lilla jag

  • Sara säger:
    2013-01-31 | 09:17:01
    Bloggadress: http://resanmotsundvikt.blogspot.com

    Hej igen
    Jag vill inte vara med på bild, förstår att det är mer effektfullt. Jag vill inte gå ut till alla med min sjukdom utan väljer vem jag berättar att jag är/har varit sjuk för och med bild blir det lite svårt :)
    Kramar

    Svar:
    Mindfulnessmamma

  • Jessika säger:
    2013-01-31 | 12:26:59
    Bloggadress: http://jessansliv.blogspot.se

    Jag tycker att det är enormt viktigt med en kontakt av friska personer. För det visar att det verkligen går!
    Det här är faktiskt även en fundering som jag haft då jag legat på behandlingshem. Även om personalen är utbildad så kan de aldrig om de inte själv haft en ätstörning förstå hur det är. Jag tycker att vården borde använda sig mer av tilfrisknade personer.

    För mig hade det betytt mycket att möta en tillfrisknad person för att våga ta de där sista stegen ut i det fria!

    Stor varm kram till dig

    Svar: Hej Jessika! Kunde inte komma in på din blogg nu...
    Men jag undrar, om jag använder ord från dig i artikeln, ska jag bara skriva "Jessika" eller är det ok med för och efternamn eller namn och ålder?
    Mindfulnessmamma

Kommentera inlägget här: