mindfulnessmamma

Det där med att ta dagen som den kommer är lättare sagt än gjort och jag har insett att det inte är så mycket min melodi, inte hur mycket som helst.

Naturligtvis välkomnar jag viss spontanitet i tillvaron, för det behövs för att förgylla livet, men jag föredrar god planering och struktur framför att bara ta dagens om den kommer. Ramar behövs. På morgonen vill jag veta ungefär hur dagen kommer att se ut. Hålltider och tydliga konturer. Framförhållning är bra för balansen i vardagen.

Jag välkomnar att vara i nuet och vara närvarande i det jag gör och där jag är. Men tillvaron vill jag ha strukturerad och planerad. Jag välkomnande det framför luddighet.

Det är en träningssak det där och inte helt lätt att upptäcka vad som är lagomt. Planering och strukturerande kan också gå till överdrift. Balans kan vara en konst att uppnå. Vägen dit handlar mycket om att se sig själv för den man är och ge dig själv det man behöver och mår bra av. Inte alltid helt solklart.

Idag njöt jag av denna fantastiska vy.