mindfulnessmamma

Frisk och fri-en storlek större

Kategori: Frisk och fri


När det visar sig att man behöver en storlek större-vad händer då? Hur känns det?

I fångenskapet av en ätstörning är det frukstansvärt att prova ett klädesplagg som tidigare suttit bra eller till och med kanske varit stort och känna att det stramar och sitter tajt. Som att världen rasar samman. Och om den storlek som man vanligtvis brukar köpa inte passar, då sätter de negativa kommentarerna inombords igång. Omedelbart. Känslostormar likaså. Som att den värld som redan skakar går sönder och man själv hamnar någonstans långt in under spillrorna av den värld som man för länge sedan gått vilse i.

I friskheten och friheten värderar man inte sig själv efter siffror som står på en lapp i ett klädesplagg och man vet också att en siffra bara är en siffra som inte alls står för något alls som har att göra med hur lyckad man är som människa. I friskheten och friheten vet man sitt värde och behöver inte värdera sig själv ständigt och jämt genom siffror. Man behöver inte mäta, väga, jaga mindre klädstorlekar till den milda grad att man till slut inte hör hemma på vuxenavdelningen längre. Något av det här har ingenting med lycka att göra-inte alls. Att jaga prestationer hör inte alls längre hemma. I friskheten och friheten behöver man inte prestera för att veta att man duger. Att bedöma sig själv som lyckad eller inte lyckad har inte längre någon plats.

Idag när jag kom hem från jobbet fann jag till min glädje ett paket i brevlådan, ett paket jag visste innehöll kläder jag beställt till mig själv. Jag hoppades givetvis att kläderna skulle passa bra-och det gjorde dem, allt utom jeansen jag beställt passade bra. Jeansen däremot var för små. Storleken jag känt mig så säker på var rätt för mig passade inte. Jag behöver en storlek större och det känns helt okej. Jag ska inte låta bli att byta till en storlek större, som jag vet med mig att jag gjort förut. Jag ska byta till nästa storlek och hoppas på att de snygga jeansen passar bättre då. Skulle de ändå inte passa mig är förmodligen inte modellen rätt för mig.

Det här är ännu ett exempel på hur svårigheter kan övervinnas, hur sådant som varit så nästintill oförklarligt svårt kan bli någonting som till sist fungerar riktigt bra. Svårigheter kan övervinnas. Sådant som har varit en svårighet kan även till sist bli en styrka.

KOMMENTARER:

  • Helle säger:
    2012-05-15 | 22:21:05
    Bloggadress: http://bullochjag.blogspot.com

    Jag blir lika glad som alltid när du beskriver hur livet kan te sig som frisk och jag börjar själv allt mer slappna av när det kommer till storlekar. Herregud, det är en nedrans siffra vi pratar om! "Nähä, nu kom jag inte i de här byxorna, det måste betyda att jag är en lite sämre människa idag"-tänket börjar framstå som allt mer absurt och det är skönt att äntligen kunna se saken med friskare ögon.

Kommentera inlägget här: