Bara vara





Det närmar sig semester för mig och jag tänker på att bara vara. Det är ingenting som är så bara utan något väldigt viktigt. Att stanna upp och finnas. Verkligen känna att man existerar, just precis exakt där vi är och befinner oss här och nu. Se oss om, observera det som sker och bara vara. Betrakta omgivningen och se detaljer som faktiskt har funnits där hela tiden, men som vi inte sett då vi inte tittat efter dem.

Jag minns fortfarande hur fascinerad jag blev den dag när jag verkligen upptäckte björkarnas utseende på stammarna. Det fantastiska i att just den här typen av träd inte bara finns, utan har ett så läckert utseende på stammarna. Det var magiskt! Såklart är det inte bara ett underverk i omvärlden jag har zoomat in sådär, utan det ena leder till det andra. Hur mycket är det vi passerar utan att alls betrakta?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0