mindfulnessmamma

I ett inlägg för någon dag sedan skrev jag om Jonas Gardell och hans bok Jenny. Jag delade med mig av inledningen från boken.

När jag lyssnar på hans låt Du är inte ensam tänker jag på den texten, på Jenny, alltså på Jonas Jenny, men också på alla Jenny som finns där ute i världen.

Alla vi känner nog en Jenny, eller så kanske vi själva känner igen oss. Var och en har nog i alla fall en gnutta Jenny inom oss, på något vis.

Lyssna!

Jonas Gardell – Du Är Inte Ensam - Original

Hur ska någon någonsin kunna älska en sån som dig?
Förlåt att jag frågar, men jag undrar ju bara.
När ska du förstå att du inte måste bära allting själv?
När ska du tillåta dig att stanna upp och ställa av och se
dig om och upptäcka att du är inte så ensam som du tror?