mindfulnessmamma

Tystnaden är porten till själen.


De orden hörde jag uttalas i programmet Den stora tystnaden där man får följa fem personer som prövar att vara tysta. Bennediktmunken Christopher Jamison hjälper dem på deras tysta resa. Programmet har sänts i tre delar och jag upptäckte det nu vid sista avsnittet. Dock kommer jag att försöka se avsnitten i efterhand.

En kvinna berättade om hur hon nu insett att hon nog varit högljudd av sig för att inte behöva lyssna till sig själv och komma i kontakt med sitt inre. Det tror jag mycket väl kan vara vanligt hos oss människor. Att stanna upp och bara vara, med sig själv och tystnaden, är i dagens samhälle en träningssak. Jag är dock övertygad om att tystnaden kan vara ett mycket effektivt redskap att använda sig av i vardagen.

Samma kvinna berättade om hur hon levt efter särskilda regler och rutiner, men nu kommit till insikt. Världen stannar inte om hon skulle stanna upp för en stund. Hon kan stanna upp-det är tillåtet. Hon kan ta en paus-det är tillåtet. Världen går inte under, utan tvärtom...

Om vi lyssnar till oss själva, om vi värnar om oss själva kommer vi att ha mycket bättre ork till att bidra till något bra i vår värld än om vi aldrig stannar upp och känner hur det är att bara vara-med tystaden och med oss själva.