mindfulnessmamma

Det är okej att inte vara bäst på allt. Ja, så är det. Det är okej att inte vara bäst på allt. Om vi säger det till oss själva då och då kommer vi allt mer känna att det faktiskt är så. Att samla på sådana här ord gör mig gott. Spara dem som små urklipp, kanske plasta in några, lagra några i mitt huvud för att plocka fram när jag vill det.

Det är faktiskt till och med okej att inte vara bäst på någonting alls överhuvudtaget. Det behöver absolut inte under några omständigheter innebära att inte vara duktig, att inte vara bra på det jag gör. När är man egentligen bäst? Är det bäst att vara bäst? Är det förresten duktigt av oss att vara så himla duktiga hela tiden?

Det allt egentligen handlar om är, tror jag, att vara oss själva. Vara sanna mot oss själva. Inte vara så hårda och dömande. Det är okej att bara vara. Ta in hur det är just idag. Hur det är idag är bara hur det är just idag och säger inte alls alltid särskilt mycket om hur det kommer att vara eller hur det kommer att gå imorgon. Eller nästa dag eller dagen efter det.

Jag tycker om att tänka Good Enough.
Good enough är bra. Good enough är bra nog.

Vill varmt rekommendera boken Good Enough-bli fri från din perfektionism av Elizabeth Gummesson.