mindfulnessmamma

Jag ser acceptans som medicin mot mycket, snudd på det mesta. Inte nödvändigtvis medicin i den bemärkelsen att den tar bort det som ska accepteras, men det lindrar. Det lättar och det lugnar. Ibland kan till och med acceptans ta bort obehaget som finns i kroppen.

Sluta kämpa-börja leva.

Jag har haft huvudvärk som en följeslagare i mitt liv länge. Den kommer och går. Periodvis vaknar jag med den varenda dag. Mitt förhållningssätt till huvudvärken påverkar i hög grad hur jag upplever den, hur jag kan leva med det.

Det är så jag tänker kring min huvudvärk numera-jag lever med den istället för att kämpa mot den. Jag har accepterat att jag får huvudvärk då och då. Jag har accepterat att jag inte mår särskilt bra då och att jag också inte orkar som vanligt. Jag vill inte ha den, men jag accepterar den. Den finns. Det är som det är.

Faktum är att huvudvärken påverkar mig mindre med detta förhållningssättet än om jag skulle tänka på den ideligen, tänka hur jobbigt det är med huvudvärken och påminna mig själv om hur ofta jag får den. Om jag tänker att jag inte orkar med dagen på grund av huvudvärken blir allting mer tungt än om jag intar ett accepterande förhållningssätt.

Ett accepterande förhållningssätt är bra överhuvudtaget. Det är ett verktyg att använda sig av i vardagen i alla möjliga situationer.




För mig känns det fridfullt i kroppen när jag intar det förhållningssättet.
Det är som det är.